- Project Runeberg -  Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren /
520

(1877) [MARC] Author: August Wilhelm Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

albus. Fiskare och befolkningen på stället uttalade på det
bestämdaste, att fisken var en unge af tungan, Solea Linnéi, hvilken han
vid ett flygtigt betraktande ej obetydligt liknade, utom det, hvilket
man likväl ej lade märke till, att hos honom var den venstra sidan
färgad. Att arten var inbegripen i lek, detta syntes tydligt på de
starkt utvecklade romsäckarna, hvadan man kan säga, att arten är
en utaf dom af pleuronektoiderna, som leka längst fram på sommaren.
Att han ej uppnår någon betydligare storlek, torde framgå tydligt,
ej blott deraf, att Tiuigehvarfvarna i allmänhet äro små fiskar, utan
äfven deraf, att hland de 13 erhållna exemplaren den största hanen
höll 122 och den största honan 138 m. m. Alla exemplaren voro
till lek utbildade; men rommen rann likväl ej förr äu under do sista
dagarna af nämda tidrymd. Ilvad angår artens födoämnen, så har
jag det intressanta att anföra, att uti magen hos den största honan
funnos två exemplar af Latrunculus albus, af hvilka det största höll
44 m. m. i längd. Detta upplyser ej blott derom, att denna lilla
Tungehvarf’ äfven väljer sin föda inom fiskarnas klass, utan äfven om
att den stortandade klarstubben träffas på grundare vatten än fem
famnar; ty uti samma notvarp, som nämda hona fångades, erhöllos
äfven några lefvande exemplar af L. albus. Att ingendera utaf dessa
två fiskarter lefver invid strandbrädden, vågar jag antaga af det
skäl, att jag ej lyckats finna dem vid derstädes ofta anstälda
efterforskningar. Anförda botten och djup torde, åtminstone under
lektiden, vara deras rätta hem.

Arten påminner mycket både om Rhombus megastoma och om
Rhombus norvegicus, men skiljes lätt ifrån den förra genom hälften
mindre antal fjäll i en sned rad, räknadt från sidoliniens bakre vinkel
till ryggfonau. Från Rh. norvegicus afviker han hland annat ej blott
i nämda hänseende, utan äfven derutinuan, att Rf. går längre
framom ögonen, att sidoliniens båge är större och mer hastigt höjd, samt
äfven genom åtskilliga andra, likaledes hastigt i ögonen fallande
karakterer.

Beskrifning, närmast tagen efter det honindivid, som är
af-bildadt på taflan VIII, fig. 1:

Kroppen, som hakåt är mer afsmalnande än framåt, påminner
dock något om den tcmligen utdragna ellipsen, och liknar rätt mycket
deu allmänna kroppsformen hos slägtet Solea. Största höjden,
räk-nadt till Rf. och Anf. spetsar, är lika med hälften af totallängden,
dock så, att det åt hvardera hållet tycks kunna variera med en half
ögondiameter; men räknadt mellan nämda fenstrålars rötter, utgör
största höjden, som infaller vid deu tillhakalagda Brf., en tredjedel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gbgfauna/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free