- Project Runeberg -  Göteborgs och Bohusläns fauna. Ryggradsdjuren /
637

(1877) [MARC] Author: August Wilhelm Malm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Numera aflichie brukspatron Wilh. Wæbn insände 7 exemplar, af
hvilfea 4 i Ammocætes-stadium, allasamman tagna vid Baldersnäs på
Dalsland, den 13 Juni 1863.

Nilsson beskrifver uti sin Fauna, s. 748, ganska omständligt
den utbildade fiskens, P. Planeri, lek; ocb det, som ban, 1. c.,
sid. 749, säger rörande Linålens, Ammocætes branchialis, lek, vill
jag bär återgifva: „Linålen leker tidigt på våren, ty den 18 April

bar jag (Nilsson) funnit, att största delen af romkornen redan voro
lagda.“ Enligt dessa bestämda uppgifter skulle arten fortplanta sig,
innan han uppnått Petromyson-stadiet?

N:r 472. Myxine glutinosa.

Pilål.

Synon.: Myxine glutinosa L. Fn., s. 506, n:r ‘2086. — — Nmss.

Fn., s. 750.

Pilål, Bob., allmänt. Pirål, Bob., undantagsvis ocb då
merendels af s. k. bättre personer. Putåkl L., 1. c.

Pilålen är särdeles allmän utanför kusten af Göteborgs och
Bohuslän, öfverallt hvarest lokalen är passande, äfven uti de djupare
fjärdarna, såsom Marstrandsfjärden, Gullmarn och dess mynningar,
Väderö- ocb Kosterfjärdarna. Han uppehåller sig på slambotten;
men träffas blott undantagsvis på grundare vatten än 18 famnar.
Från 20 till 50 famnar har jag funnit honom ymnigt förekomma i
Gåsö- och Gullmarfjärden; men ban finnes på ändå större djup.
Denna egendomliga iisfeart är i bögsta grad belärande vid fråga om
en arts förekomst eller ej; ty nyttjades ej backefisket för att på
detta sätt erbålla kolja, med flera utaf våra större, matnyttiga
fiskarter, så vore man i sanning okunnig om Pilålens närvaro! Under
alla de 25 år, som jag om somrarna vistas i våra skärgårdar, bar
jag aldrig mer än två gånger erhållit honom i bottensferapa, och
då mycket små exemplar.

Pilålen är i högsta grad. afskydd af fiskaren, ej blott för sitt
utseende, bvilket af honom anses vämjeligt, utan fastmer för den
förlust han förorsakar fiskaren med att i grund uppäta köttet på de
fiskar, som fångats på backor, ifall dessa på grund af inträffadt hårdt
väder ej inom kort tid nog kunna upptagas eller, såsom det beter
,,dras“, o: dragas. Pilålen angriper nemligen den döda fisken ocb
äter sig in uti honom, vanligast genom nacktrakten och, för så vidt
jag kunnat finna, aldrig genom att, såsom det uppgifves, ingå genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gbgfauna/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free