Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allvar och flit efterkomma hvad deras dragande kall och
embete fordrar och kräfver”. Dessa rådmän skulle
”practisera alla de punkter i stadens privilegier, som för tidens
lägenhet nu practiseras kunna”, in till dess det höga rådet
kunde fullkomligen efter privilegierna satt varda, samt
jemväl öfvertaga den domareverksamhet, som anförtrotts
de sju Schöffen. Ordförandeskapet skulle gå i tur mellan
desse rådmän, en månad för hvar. I Burggrefvens ställe
skulle en konungens kommissarie vara, och denne egde
tillsammans med rådmännen välja efterträdare åt den
bland desse, som före årets utgång med döden afginge.
Till sådan kommissarie utnämdes den ädle och höglärde
Doktor Jacob van Dyk.
Den 5 Nov. s. å. ändrades dock på hemställan af
rådet bestämmelserna om det vexlande ordförandeskapet,
och tre presidenter utsågos af konungen, en svensk, en
nederländare och en tysk, hvilka tre månader i sender
skulle presidera; och skulle stadens regering med dessa
trennes samfälte råd föras, men så ofta någon ”svår sak”
förefölle, hela rådet kallas tillsamman och af dem samtlige
resolveras. De nio rådmännen egde äfven i
presidenternas frånvaro ”administrera justitien”; hvarjemte rådet
ålades att ”öfverväga stadens inkomster, beflita sig om att
öka dem och göra till H. K. M:ts ratification öfver alla
stadens embetsmäns och tjenares besoldning en ordning,
den H. K. M:t öfverse och der hon skälig och nyttig
finnes” ratificera ville.
Inom få år erhöll emellertid v. Dyk burggrefve-titeln[1].
Men om ock staden ansetts tillräckligen utvecklad för att
nu varda hugnad med denne i privilegierna utlofvade
embetsman, kom derför icke till stånd det slags
sjelfstyrelse, af hvilken han skulle varit högsta toppen.
Deremot ordnades stadsstyrelsen ytterligare å den efter
”tidens lägenhet” lagda grunden genom riksmarsken Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
