- Project Runeberg -  Ur Göteborgs häfder : Om de styrande och de styrde : 1621-1748 /
53

(1878) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller särskilde anordningar längre fram, kunna till andra
förflyttas[1].

Samtidigt med denna rubbning af magistratens
privilegierade embetsställning, började de ändrade tiderna att
åstadkomma en ny uppfattning af ej mindre de grunder,
på hvilka dess styrande magt hvilade, än äfven de
gränser, inom hvilka den borde hålla sig. I stället för att
såsom förr anse all magt gå ”uppifrån och nedåt”, härflyta
från konungens vilja och derigenom förbinda folkens
hundratusental, hade man nu, påverkad af de politiska
förhållandena, vexlat synpunkt, och såg magtens upphof
i folkets vilja samt konungen eller de regerande såsom
af denna beroende. Den ställning, rikets ständer intogo
i förhållande till konungen och rådet, blef inom kort det
mål, hvilket äfven inom smärre förhållanden och trängre
kretsar de hittills styrde sökte att tillvinna sig gentemot
sina styresmän.

Åtskilliga omständigheter voro särskildt i Göteborg
gynsamma för utbredningen och ett allmännare omfattande
af ofvannämda mening. Ända sedan i början på 1640:talet
säges borgerskapet haft sig tillerkänd rätt att deltaga i
upprättandet af förslag till de högsta magistratsembetena,
dervid de dock voro bundna till tre af rådets medlemmar,
samt att till rådmanstjensterna för magistraten föreslå tre
af sine medel[2]; men om så ock skulle hafva varit fallet,
är säkert, att denna rätt icke alltid utöfvats och i hvarje
fall i sjelfva verket varit blott en formalitet. Genom 1716
års privilegier blefvo emellertid dessa rättigheter
stadfäste; och vid de öfriga ”förmånernas” aflysande, bevarades
dock den, som berättigade borgerskapet till jus
praesentandi vid utseendet af magistratspersoner. Redan detta
gaf stöd åt den nya uppfattningen om magten såsom ett


[1] Cederbourg, l. c. pag. 157.
[2] Cederbourg l. c. pag. 161. Vi äro ej i tillfälle att kontrollera
uppgiftens riktighet. Först genom kongl. resolutionen på städernas besvär 1664
berättigas städernas borgerskap i allmänhet att med magistraten deltaga i
stadsstyresmännens val. Bovallius, ”En blick på borgareståndet i början af
frihetstiden” i Frey, 1846 p. 318.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:03:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbghafder/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free