Ur Göteborgs häfder : Om de styrande och de styrde : 1621-1748 / 57 (1878) Author: Sigfrid Wieselgren Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ANDRA KAPITLET.

——

Samma ständer, som satte i utöfning den mångtydiga
satsen, att ”folket” vore magtens källa, och derför läto
sig af sin blifvande konung erkännas såsom ”magtegande”
ej blott hvad anginge fattandet af för riket gagnande
beslut utan ock beträffande förfogandet öfver hans tron,
derest han skulle finnas öfverträda förevarande försäkran
”eller hvad ständerna vidare pröfvade nödigt till deras
religions, välfärds och säkerhets bibehållande att fastställa”[1] —
samma ständer hyste mycket ringa aktning för den del
af nationen, som i våra dagar företrädesvis kallas ”folket”.
Bondeståndet uteslöts från ständerväldets magtcentrum,
sekreta utskottet, och gentemot magistratspersonerna i
borgareståndet egde vanligen dettas öfriga ledamöter icke
mycket inflytande. Af de två öfriga stånden, bestående
nästan uteslutande af militära, civila och ecclesiastika
embetsmän, gjorde det första, det adliga, anspråk på så
omfattande företrädesrätt, att den gamla åsigten om
undersåter ”mediate” och ”immediate” åter tycktes vilja göra
sig gällande. Också gjorde detta stånds öfverlägsenhet i
politisk bildning att detsamma verkligen intog en ledande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>