- Project Runeberg -  Ur Göteborgs häfder : Om de styrande och de styrde : 1621-1748 /
61

(1878) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alldeles förbjuden. Drake, alltid vaksam, bildade, så fort
de införda lagren hunnit förbrukas, ett bolag för
uppförande af ett tegelbruk på den s. k. Ranängen, erhöll, i
trots af magistratens motstånd, tillåtelse att bringa
företaget till stånd och började ofördröjligen tillverkningen.
Men antingen det med staden jemnåriga och sedan 1629[1]
jemväl staden tillhöriga ”gamla tegelbruket”, hvilket under
arrende innehades af magistraten[2], sålde sin tillverkning
för billigare pris än ”nya tegelbruket” förmådde, eller för
att hämnas på magistraten för dess försök att hindra hans
företag eller af något annat skäl — nog af, Drake och
hans bolagsmän ingingo till landshöfdingen, baron Bengt
Ribbing med ett tillkännagifvande, att de för sin del voro
benägne att för gamla tegelbruket betala dubbelt så högt
arrende som magistraten; hvadan och då de icke kunde
förstå, att magistraten egde, med åsidosättande af stadens
fördel, till sin enskilda nytta använda dennas och
borgerskapets egendom, — gamla tegelbruket och stadens ängar
— de yrkade, att brukningen af desamma måtte genom
auktion till den högst bjudande upplåtas.

Landshöfdingen, baron Ribbing, som högeligen
förtörnats på magistraten för dess djerfhet att våga
öfverklaga den resolution, genom hvilken han meddelat Drake
tillstånd att anlägga nya tegelbruket[3] — förständigade
magistraten, att dels öfver Drakes skrift höra


[1] Cederbourg, 1. c. p. 139.
[2] Genom en k. resolution d. 9 Juni 1630,
åberopad i magistratens förklaring d. 14 Nov. 1741, hade ”Magistraten och
Rådet” blifvit beviljadt ”låta slå så mycket tegel som de mest kunna och uti
staden betarfvades, emedan de private arrendatorer af stadens tegelbruk,
befunnos dermed försummeligen umgå”. Denna tillåtelse ansåg magistraten 1741
hafva varit grunden till dess företrädares första öfvertagande af tegelbruket.
[3] Han säger i sin förklaring öfver magistratens besvär, att de till sådana
icke varit berättigade och icke haft skäl: ty 1:o) har magistraten ”tvärtemot
stadens privilegier i synnerhet kongl. Reglementet och stadsbokhållarens
instruktion af den 18 Okt. 1695, utan att höra och sluta kontrakt med
Borgerskapet som af det gamla tegelbruket och landerierna äro egare, satt (sig) i
possession af alltsammans för ett så ringa arrende, som de sjelfva behagat
gifva och 2:o) borde enligt k. kommerse-kollegii bref år 1720 all
uppmuntran gifvas åt dem, som ville anlägga tegelslageri; hvarjemte han ”af egen
erfarenhet” hade sig bekant att tillverkningen vid gamla tegelbruket länge
varit otillräcklig för stadens behof, samt att magistraten, oaktadt det ringa
arrendet, låtit af stadens medel bekosta alla reparationer å tegelbruket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Aug 13 12:22:00 2016 (www-data) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gbghafder/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free