Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föranlåten att i skrifvelse den 17 Aug. 1743 anmoda
magistraten söka förmå borgerskapet, ”hvars välfärd med
månge fleres härunder mest berodde”, att ”af deras
drängar och andre ledige personer genast aflemna 50 man
om dagen till att förrätta hvarjehanda oumgängelige
arbeten, hvarmed garnisonen ensam icke hunne men dock
till fästningens defension och verkens iståndsättande
erfordrades och behöfdes, på det man vid ett oförmodligt
fientligt anfall, det Gud dock afvände, icke måtte alldeles
blifva öfverrumplade”; men då borgerskapet för att höras
häröfver den 19 Aug. uppkallats på rådhuset, visade de
sig vara nästan lika omöjliga att öfvertala som de
privilegierade året förut. Slagtaren Norman framlemnade en
icke underskrifven skrift, med begäran att den måtte varda
uppläst; då magistraten härtill vägrade, förklarade det
ringare borgerskapet, att de erkände den för sin, och
Drake hemstälde, om icke bättre vore, att skriften, ”som
innehölle ett rent och tydligt utlåtande” blefve uppläst,
än att ”den ene skulle stå och hugga mot den andre”.
Så föredrogs då skrifvelsen. I den förklarade sig
borgerskapet icke vilja underkasta sig det ifrågasatta besväret,
förrän K. M:t och Rikets ständer ålagt dem sådant, och
K. M:ts befallning derom företeddes. Så fort detta skett
och ”alla stadens innevånare, ståndspersoner så väl som
borgare, och alla de, som af fästningen njuta beskydd, lika
till dess i stånd sättande och försvar bidroge”, skulle
borgerskapet genast ”ställa sig en sådan befallning till
efterlefnad”. Vidare kunde det icke annat än ”förorsaka
uppmärksamhet och förundran hos dem, att kronan lönade
folk som till ingen ringa del varit och ännu voro
permitterade, och att af de närvarande voro månge till
enskildt arbete upptagne. Har något fästnings arbete bort
göras — hvarför har man icke brukat sådant manskap
dertill? Utan tvärtom låtit vallar och fästningsverken,
tvärtemot fortificationsordningen, af hästar och kor nedtrampas?”
Slutligen hade man erfarit att hr generalen ville med dem
hålla generalmönstring. ”Dermed”, hette det, ”äro vi så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
