Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vidare ordas mycket utförligt om, att fullmägtige
ingenting gjort i anledning af borgerskapets mening, att alla
husegare i staden borde draga inqvartering och
vakthållning. Derefter kommer i ordningen önskad ändring i
Karlstads och Kristinehamnsboarnes pretenderade
jernfrakter; fullmägtige, heter det, ”hafva så härutinnan som
mycket annat visat prof på enfaldighet.” De ha
ingenting gjort, ty, säga de, andra hafva afrådt dem att röra
dervid. ”Hvad vill det säga? Jo att Coopman och Fox
varit Göteborgs borgerskaps fullmägtige till namnet men
ej till gagnet. Ty dens befallning man lyder, dens
tjenare är man.” — — — ”Hade fullmägtige förstått och
begripit borgerskapets såsom sine principalers skäl och hvad
allmän förmån derunder beror, så hade de förenat sig med
Uddevallas, Lidköpings, Venersborgs och Åmåls
fullmägtige, då de förmodligen säkert i anseende till rikets och
icke blott några få uppstäders fördel vunnit derutinnan
ändring.”
Föga blidare utfaller domen öfver dem i hvad angår
deras åtgöranden i ett par följande punkter. De hafva
dervid ”lika illa förfarit.” Sjunde punkten innefattade
borgerskapets klagan öfver en af Stobée företagen
husvisitation hos Drake samt andra visitationer vid tullar och
bommar. Detta hade fullmägtige ansett vara ”en privat
sak” och följt magistratens mening att icke vidröra
densamma. Dock, hade fullmägtige ”uti en rättfärdig sak satt
all otidig fruktan för menniskor åsido och frimodigt sökt
rädda sina betryckta hemmavarande medborgare, hade
de således förekommit, att denna så fritt utöfvade och i
tid ej rättade lidelsen ej dragit mera svårighet efter sig.”
Det vore fördenskull klart, att fullmägtige i detta målet
uppenbart efterlåtit sin skyldighet.
I ett följande postulat hade fullmägtige ej kunnat
utverka hvad som önskats, i ett annat icke åstadkommit
mera än en ”obefogad förevändning för sin overksamhet.”
Slutligen andraga deputerade, att då de förre
riksdagsmännen adresserat sina bref till magistraten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
