Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORISK INLEDNING 7
honom på samtl. herrar landsmännernas vägnar ”"/un vardt
presenterat». Inspektor, som ej sijelf var närvarande vid
mötet, hade derför bedt kurator helsa nationen att den
»täcktes följande dagen, så snart actus academicus var
slutad, komma till honom uti hans huus och hålla en
middagsmåltid til godo. Han hade wäll skolat låtit invitera
hvar och en i synnerhet; men som alla uthi dess
förnähma huus voro sysslosatta medelst det besvär, som
dess kiära fru sig påtagit at kläda auditorium, ty bad han
om ursächt, och at det lika väll uttydas måtte».
Två af kuratorerna från denna tid voro föremål för
mycken ynnest från landsmännens sida. Den ene var
Lars Ahlman, som vid sin afgång 1717 fick af nationen
19 daler 29 öre »till en liten hiälp till att fortsättia sin
förestående resa». Den andre var Kilian Stobzeus,
hvilken hugnades med ett honorarium 1722, »alldenstund han
icke allenast varit nationen til största heder, utan ock
til större tiänst än någon före honom».
En kulturbild från dessa tider må här iframställas.
Simon Palmgren hade iuli 1718 kommit till Lund med ett
vackert testimonium från Göteborg och inskrifvits vid
universitetet ??/;. Men nationen ville icke mottaga honom
och ännu vid dess möte !5/s stod han utanför, af det skäl
att han »emot den ömhet och actsamhet, som en
skickelig och hederlig student alltijd bör hysa och visa till at
befrämia sin heder och all skam och nesa undfly, synes
med en tämmelig oanständighet hafva förbrutit sig,
bestående däruthi, att han låtit öfvertala sig att tillika med
en annan student af Småländska nationen twå dagar
älfter sin ankomst till Academien till grafven bortbära
Rectoris Magnifici !) afskillgda fruus oäckta barn». Kurator,
Kilian Stobeus, finner visserligen att Palmgren egentligen
intet ondt gjort, men då hans handling strede »emoot
vulgi opinion om decoro», hade varit önskligt att den ei
egt rum, särskildt som så mycket folk fanns i staden, att
andra än studenter kunde utfört uppdraget. Vidare hade
det skett på rektors egen befallning. Denne hade
förklarat för de två unga männen att dermed bevisades
ho
1) Professor Quensel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
