Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORISK INLEDNING 27
tiskt skimmer. Och det ser ut som om domstolen icke
varit angelägen om att utleta sanningen. Dödsstraf blefve
enligt då gällande lag under alla omständigheter
påföliden för brottet. Blomdahl blef alltså dömd till döden.
Akademiska konsistoriet sökte hos k. maij:t att
afrättningen skulle få ega rum i Malmö, der han satt häktad.
Denna begäran afslogs och domen exeqverades utanför
Lund, på stadens afrättsplats. Begrafningen skedde i
Norra kyrkogårdens nordöstra hörn.
Så snart mordet upptäckts, sammankallades
nationen till allmänt möte samma dag. Inspektor uppmanade
dervid medlemmarne att ej skriftligen underrätta någon
i hembygden om tilldragelsen. En äldre kamrat C. J.
Nerman hade åtagit sig att den 9 september resa upp
tör att förbereda Landéns och Blomdahls föräldrar på
den hemska gerningen. Ett svårt uppdrag!
Den ??/; 1835 antog nationen nya stadgar. En grad
tillkom: seniores juniorum. De skulle tillhandagå
inspektor, kurator och seniorerna med upplysningar samt
deltaga i seniorskollegii öfverläggningar och beslut. Endast
juniorerna fingo deltaga i valet af dem och deras antal
bestämdes till en för hvar tolfte junior. De nya lagarne
trycktes 1839 i 500 exemplar.
Åtskilliga landsmän inkommo 1840 med en skrifvelse
af !/s, hvari föreslås att nationen skulle utträda ur
Akademiska föreningen och i stället hyra en nationssal. Vid
mötet ?”/s föll frågan, sedan det upplysts att den strede
mot nationslagarnes 7.4, som handlade om nationernas
deltagande i Akad. föreningen.
År 1844 hade nationen skafat sig fana. Denna
tyckes hafva räckt i öfver 50 år, ty först ?”/† 1895
omtalas en ny sådan, hvilken nämnda dag invigdes med en
större festlighet.
Genom ett kanslersbref ?!/3z5 1821 förpligtades de
lundensiska nationerna att »välija sin curator bland
academiens adjuncter eller docenter». Enligt denna princip
hade nationen hait till kuratorer docenterna Brunius och
Westman, adjunkten Lindblom samt docenten Rietz. FEiter
den senares afgäng 1845 mötte svårigheter att få
tijensten besatt. Den ??/n valdes till kurator adjunkten J. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
