Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Så lik du är’dia far! — utropade doña Perfecta,
i det lion med verklig förtjusning betraktade den unge
mannen, medan han åt. — Det är alldeles som om jag
skulle se min älskade bror Juan. Han satt på samma
sätt som du och åt precist på samma sätt. Isynnerhet
när ni titta upp, äro ni så lika livarann som tvenne
vattendroppar.
Pepe grep sig an med den enkla måltiden.
Fasterns och kusinens vänliga ord och blickar ingåfvo
honom en sådan känsla af förtroende, att han kände sig som
om han vore hemma hos sig.
— Vet du hvad Rosario sade till mig i morse? —
frågade doña Perfecta med blicken fäst på brorsonen. —
Hon sade, att du, som är van vid liufvudstadens elegans
och etikett och utländska moder, nog kommer att finna
det svårt att vänja dig vid vår något landtliga enkelhet och
brist pä god ton. Här gör man inga omständigheter, ser du.
— Det är ett stort misstag — svarade Pepe och
betraktade sin kusin. — Ingen kan mera än jag afsky den
falska komedi man spelar inom livad man kallar
societe-ten. Jag försäkrar, att jag länge längtat efter att, som
någon uttryckt sig, få uppfriska min själ med ett bad i
naturen och lefva i landtlifvets lugn och ensamhet, långt
borta från verldens buller och larm. Jag längtar efter
ett lif utan strider eller åtrå, der jag slipper att, såsom
poeten säger, afundas eller vara afundad. Under lång tid
ha först mina studier och sedan mina arbeten hindrat
mig att taga mig den hvila jag behöfver och efter hvilken
kropp och själ trängtat; men, älskade faster, och du,
älskade kusin! i samma stund jag inträdde i detta hus,
kände jag mig omgifven af den atmosfer af lugn, som
jag längtat efter. Tala derför inte till mig om hög och
låg eller om stora verlden och lilla verlden, ty jag skulle
gerna byta allt hvad det vara må emot denna er lilla vrå.
Vid dessa hans ord förmörkades glasdörrarne, som ledde
från matsalen ut till trädgården, af en stor mörk kropp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
