Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för frambringande af utmärkta män och hvilka, knappast
utkläckta, aspirera till statens högsta äreställen. Han gaf
sig ton af yttersta vigt och talacle mycket om sig sjelf
och sin ungdomliga toga, derunder låtande framskina sitt
stora missnöje öfver att icke med ens hafva blifvit
ut-nämd till president i Högsta domstolen. I dessa oerfarna
händer, åt denna uppblåsta hjerna, denna inbilska löjliga
person hade staten lemnat det maktpåliggande och svåra
värfvet att skipa mensklig rättvisa. Han förde sig som
en fulländad hofman och lade i dagen den största petitesse
och noggrannhet i allt, som rörde hans egen person.
Han hade den obehagliga ovanan att oupphörligt aftaga
ocli åter påsätta sig sin guldbeslagna pinceynez och talade
beständigt om att han väntade att snart blifva förflyttad
till Madriz (Madrid) för att der låna justitieministern sina
oumbärliga tjenster.
Borgmästarens fru var en oförarglig menniska, som
icke hade någon annan svaghet än den att tro sig hafva
mycket relationer i hufvudstaden. Hon stälde till Pepe
Bey åtskilliga frågor rörande de nyaste moderna och
närnde namn på etablissement, der hon låtit förfärdiga en
kofta eller ett ldädningssläp vid sitt sista besök i
hufvud-. staden, då Muley-Abbås var der. Dessutom uppräknade
hon ett dussin hertiginnor och markisinnor och talade
om dem med en förtrolighet, som om de varit hennes
käraste skolkamrater. Hon omtalade äfven att grefvinnan
de M. (bekant för sina aftonunderhållningar) var en god
vän till henne och att hon anno 60 gjort denna en visit,
hvarvid grefvinnan bjudit henne med sig i sin loge på
kungliga teatern, der hon hade sett Muley-Abbas klädd i
morisk drägt och omgifven af hela sitt följe.
Borgmästarinnan kunde prata, som man säger, och saknade icke kvickhet.
Herr domprosten var en gubbe af framskriden ålder,
korpulent, rödbrusig, blodfull och apoplektisk; det föreföll
som om hans lekamen blifvit så fet och frodig, att den
sökte tränga sig ut ur sin egen hud, som blifvit alltför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
