Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jo visst,... — låt den inte gå dig ur händerna.
Det felades bara.
Lyckligtvis kom herr Cayetano snart (han brukade
vanligen tillbringa sina aftnar hos herr Lorenzo Ruiz) och
sedan onkel och systerson väl fått böckerna, så gingo de
sin väg.
Rey läste i sin kusins sorgsna ansigte en liflig
önskan att tala med honom. Han närmade sig henne, medan
doña Perfecta och herr Cayetano tillsammans afhandlade
en hushållsangelägenhet.
— Du har gjort mamma ledsen — sade Rosario åt
honom.
I hela hennes sätt röjde sig fruktan och ångest.
— Ja — svarade den unge mannen. — Jag har gjort
din mamma ledsen; och jag har gjort dig ledsen...
— Nej inte mig. Jag tyckte också, att Jesusbarnet
inte borde hafva byxor.
— Men jag hoppas, att ni båda skola förlåta mig.
Din mamma var nyss så vänlig mot mig . . .
Plötsligt ljöd doña Perfectas röst från matsalen med
ett så skarpt tonfall, att Pepe spratt till af förskräckelse,
som om han hört ett nödrop. Rösten sade befallande:
— Gå och lägg dig, Rosario!
Förvirrad och full af ångest gick flickan några slag
omkring i rummet och låtsade som om hon sökte något.
Då hon passerade förbi sin kusin, hviskade hon sakta:
— Mamma är ond på dig.
— Men . . .
— Hon är ond på dig . . . var på din vakt, var på
din vakt!
Och derpå försvann hon, följd af doña Perfecta.
Farbror Lycurgus väntade på señoran derute och under en
god stund derefter hörde man bondens och doña Perfectas
röster i förtroligt samspråk.
Pepe stannade ensam kvar med herr Cayetano,
hvil-ken tog ett ljus och sade;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>