- Project Runeberg -  Doña Perfecta /
96

(1893) [MARC] Author: Benito Pérez Galdós Translator: Karl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Hvarför inte! . . . Jag tror icke, hvad man pratar
i staden om dem.

På nytt drog man undan jalousien.

— God dag flickor — ropade herr Juan Tafetán till
de tre flickorna, som visade sig i en artistisk grupp. —
Den här herrn säger, att man icke bör sätta sitt ljus under
en skäppa och att ni skola draga undan líela jalousien.

Men jalousien drogs för igen och ett muntert skratt
från de tre flickorna klingade egendomligt ut öfver den
dystra gatan. Det lät som om en skara fåglar hade
flugit öfver den.

— Skola vi gå dit? — frågade Tafetán plötsligt.

Hans ögon lyste och ett skälmskt leende lekte på

de svartblå. läpparne.

— Men hvad är det för slags menniskor?

— Se så kom herr de Rey ... De stackars flickorna
äro ärbara. Bali! De lefva på luft likt kameleonterna.
Den som ingenting har att äta, kan inte synda. Och de
stackarne äro alldeles tillräckligt dygdiga. Skulle de också
synda något, så är den beständiga fasta de måste
underkasta sig tillräcklig bot.

—■ Nåväl, låt oss gå!

Ögonblicket derefter inträdde herr Juan Tafetán och
Pepe Rey i deras rum. Det skar Pepe i hjertat att se
denna fattigdom, som gjorde våldsamma ansträngningar
för att icke synas som sådan. De tre flickorna voro
mycket vackra, i synnerhet de två yngsta, mörka, bleka, med
svarta ögon och smärt växt. Hade de haft vackra skor
och klädningar skulle de sett ut som hertigliga telningar,
som väntade på att inympas i någon fursteslägt.

När de besökande inträdde, visade flickorna sig först
mycket tillbakadragna, men snart började deras , muntra
och glada natur att taga ut sin rätt. De lefde i armod,
likt fåglar i bur, som fortsätta att sjunga bakom gallret
samma sånger de sjungit i lundens öfverflöd. De
till-bragte sin dag med att sy, något som antydde att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:09:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbpdona/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free