- Project Runeberg -  Doña Perfecta /
104

(1893) [MARC] Author: Benito Pérez Galdós Translator: Karl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hon är så lustig; men med herr Penitenciario bruka vi
inte våga skämta.

Under det att detta samtal hastigt fördes, såg Pepe,
hurusom ett fönster i det bombarderade huset öppnades
tätt framför honom; han såg ett leende ansigte visa sig,
ett ansigte, som han kände igen, ett ansigte, hvars åsyn
förvirrade och bragte honom ur fattningen och kom honom
att blekna. Det var Jacinto, som, störd i sina allvarsamma
studier, öppnat fönstret i sitt rum och nu visade sig med
pennan bakför örat. Hans ungdomliga, friska och
rödblommiga ansigte gaf åt hela hans uppenbarelse ett
sken af morgonrodnad.

— God afton herr José — sade han högtidligt.

Rösten nedifrån ropade på nytt:

— Jacinto, hör du, Jacinto!

— Jag kommer. Jag helsade bara på en bekant. ..

— Skynda, kom! - ropade Florentina ängsligt. —
Ilerr Penitenciario tänker gå upp i herr Nomina-vitos
rum för att banna oss.

— Ja kom; vi kunna stänga dörren till matsalen.

De lemnade i hast altanen.

— Ni borde ha tänkt på, att Jacinto kunde se eder
från sitt visdomstempel •— sade Tafetán.

— Herr Nominavito är vår vän — svarade en af
dem. — Från sitt lärdomstempel hviskar han helt sakta
till oss tusen ömma ord och kastar till och med
slängkyssar ibland.

Jacinto! men hvad är det för ett fördömdt namn
ni gifvit Jacinto? — frågade ingeniören.

— Herr Nominavito.

De tre flickorna brusto ut i skratt.

— Vi kalla honom så, derför att han är så lärd.

— Nej; derför att när vi voro barn, så var han
också liten gosse och då ... Ja då kömmo vi ut på
altanen för att leka och hörde honom med hög röst läsa sina
lexor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:09:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbpdona/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free