Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pepe Rey kände en hand, som drog honom med sig, och
hörde sin kusin helt sakta säga:
— Kom in!
De togo några steg. Han trodde sig förd till okända
eliseiska fält af nattens engel. Han stod en stund i
tankar. Ändtligen ljöd återigen hennes ljufvä röst, som
livi-skade:
-— Sätt dig!
De stodo bredvid en bänk af trä. Båda satte sig.
Pepe Rey omfamnade henne på nytt. I samma ögonblick
stötte hans hufvud mot ett mycket hård t föremål.
— Hvad ar detta?
— Fotterna.
— Rosario . . . hvad menar du?
— Fotterna till den gudomlige Jesus, den korsfäste
Kristi bild, som vi tillbe här hos oss.
Pepe Rey kände liksom ett kallt jern genom sitt
hjerta.
— Kyss dem! — sade den unga flickan befallande.
Matematikern kysste de kalla fotterna på den heliga
bilden.
— Pepe — utropade derpå den unga flickan häftigt
tryckande sin kusins hand mellan sina. — Tror du på Gud?
— Rosario! . . . men hvad menar du? Sådana
galenskaper du kommer med — svarade kusinen förvirrad.
•— Svara mig!
Pepe Rey kände något vått på sina händer.
— Hvarför gråter du? — sade han full af oro. —
Rosario, du tar lifvet af mig med ditt barocka tvifvel.
Visst tror jag på Gud! Tviflar du på det?
— Inte jag; men alla säga, att du är ateist.
— Du skulle förnedra dig i mina ögon, du skulle
förlora den nimbus och den gloria af renhet, som omger
dig, om du satte tro till en sådan dum lögn.
— Då jag hört andra kalla dig ateist, så hay jag.
fastän ingen funnits, som kunnat gifva mig några skäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
