Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Lyssna noga. . . Nu hörs det igen. Det är ett
ljud, som jag inte vet, om det kommer långt ifrån eller
är oss mycket nära. Det kunde lika väl komma från
mammas sängkammare som från vindflöjeln på tornet.
Ah, jag har mycket fin hörsel.
— Alldeles för fin . . . Se så, älskade kusin, jag skall
bära upp dig.
— Nå så bär mig upp för trappan, sedan kan
jag-gå ensam! Bara jag hvilat en stund, så blir det nog bra
. . . Men hör du ingenting?
De stannade på första trappsteget.
— Det är ett ljud som af metall.
— Det kommer från din mammas rum?
— Nej, det gör det inte. Det kommer långt ifrån.
Kauske är det en tupp, som gal.
— Ja nu hör jag -— mumlade Pepe.
— Det är någon som skriker.
— Nej, det är ett valdthorn.
— Ett valdthorn!
— Ja. Skynda dig upp igen! Hela Orbajosa
kommer snart att vara på fotter ... Nu hör man det tydligt.
Det är inte ett valdthorn utan en trumpet. Det är
soldaterna som komma.
— Soldaterna!
— Jag vet inte hvarför, men jag inbillar mig, att
truppernas inryckande i staden skall medföra lycka för mig
. . . Jag känner mig så lätt till sinnes. Fort upp, Rosario.
— Jag känner mig också så glad. Fort upp!
I ett ögonblick bar han henne uppför trappan, och
de tvenne älskande togo afsked af hvarandra. De
hvi-skade så sakta i hvarandras öra, att knappt ett ljud hördes.
— Jag skall visa mig i fönstret, som vetter ut åt
trädgården, för att du skall förstå, att jag kommit till mitt
rum utan att något händt mig.
— Adjö, Rosario! Akta dig, så att du inte snafvar
mot möblerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
