Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyst utan att göra buller ut ur sitt rum ; gick sakta necl
för trappan, så sakta och försigtigt, att hon icke lyfte
sin fot, förr än hon var säker på att kunna undvika ända
till det minsta buller. Hon gick ut i trädgården, gjorde
ett slag genom köket och jungfrukammaren samt stannade
ett ögonblick i trädgården för att kasta en blick upp mot
himmelen, som var mörk och stjernbeströdd. Vinden sof.
Icke en fläkt störde nattens djupa lugn. Det tycktes
henne, som om natten hvilade öfver henne med den tysta
stilla uppmärksamheten hos ett observerande öga och hos
öron, som spetsas i förväntan på någon stor tilldragelse.
Det var som om natten spionerade på henne.
Hon närmade sig derpå glasdörren i matsalen och
blickade försigtigt och stående på något afstånd in genom
densamma under fruktan att varseblifvas af dem, som voro
derinne. Vid skenet af salslampan såg hon sin moder
stå med ryggen mot henne. Penitenciario stod till höger,
och hans profil aftecknade sig på ett besynnerligt sätt;
näsan sköt fram, liknande näbben på en oformlig fågel,
och hans korta, tjocka figur hade förvandlats till en mörk,
lång, mager, och komisk skuggbild med hårda konturer
samt hörn och kanter här och hv-ar. Midt emot honom
stod Caballuco mer lik en drake än en menniska. Rosario
såg hans gröna ögon gnistra f^am likt tvenne väldiga
konvexa linser. Djurets brinnande ögon och imponerande’
gestalt ingåfvo henne fruktan. Farbror Lycurgus och de
tre andra framstodo såsom groteska bifigurer. Hon hade
sett någonstädes, utan tvifvel hos marionetterna på någon
Kasperteater under marknaderna, dessa fåniga leenden,
dessa grofva ansigtsdrag, dessa slöa blickar. Draken rörde
på sina armar, som i stället för att gestikulera svängde
rundt likt kvarnvingar, samt hvälfde sina gröna ögonglober,
som liknade tvenne lanternor. Man bländades af hans
blick .. . Konversationen tycktes vara intressant.
Penitenciario skakade på sina vingar. Han liknade en liten
inbilsk fågel, som ville flyga, men icke kunde det, , Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
