- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
7

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillägga, att vi med ordet dag här förstå en obegränsad
dimension af tid. Med allt detta neka vi ingalunda
grammatikans stora nytta, och förtjenst, vid underlättandet af
ett språks studium — för nyss begynnaren; liksom vi tro
att den alltid blir ett vigtigt stöd för den underordnade
och medelmåttiga förmågan. Men menniskotanken — som,
medelst sina egna lagar, sjelf tillskapat språket — äger ett
vida högre, och större, fält för sin verkningskvete, än att
instängas inom språklärans trånga skrankor. Vi finna
derföre att snillet, skalderna, och hvarje större originell och
sjelfetändig författare, i detta afseende, sjelfve öppnat sina
egna banor, och dervid äfven bildat sin egen grammatika;
hvilken de följa, i likhet med den härom medvetslösa
bonden — ej derigenom att de upphäfva, och motsäga,
språkets allmänna lagar; men derigenom att de, på sitt vis, i
någon mån utvidga, förändra, och förbättra dem. Liksom
alla andra naturprodukter, måste naturligtvis äfven språket
följa vissa allmänna lagar; men dessa äro till sin natur
vilkorliga, och konditionella; icke apodiktiska. De ligga
dessutom redan, medvetslöst, i dess natur; d. v. s. de
måste vara gifna språket inifrån, icke utifrån. Det är
redan i denna punkt, vi, till en början, torde vara af liten
skiljaktig mening med våra grammatici.

Det vore visst mycket ännu att säga angående detta
ämne, men tiden och tillfället tillåter det icke här; och vi
hafva dessutom ännu några andra vigtiga frågor att
vidröra, innan vi komma till sjelfva vårt hufvudämne.

Man har vanligtvis, vid fråga om det Finska språket,
särskildt fåstat sig vid tvenne hufvudomständigheter;
nemligen — vid dess rikhet och — vid dess skönhet; och
vi vilja således äfven härvid litet uppehålla oss. Vi
kunna ännu tillägga en tredje egenskap, — dess ovanligt, ja
oförklarligt, fina logiska takt och hållning[1],


[1] Det är isynnerhet vid öfversättningen från finskan +ill andra
språk, som man märker denna dess egenskap och förmåga, att ofta med
ett enda ord (medelst flexionsformen) kort, och nätt, kunna uttrycka de
för tanken finaste begreppsdistinktioner och förstånds reflektioner;
hvilka man på andra språk, med många och långa omskrifningar, knappt
förmår återgifva. Månne man ej redan häraf — d.v.s. af ett folk, som ej
blott till denna grad förstått klyfva och skärpa sin tankeförmåga, utan
som härtill äfven förstått dana och utbilda sitt språk — har anledning
att förmoda, det språket (och i och med detsamma äfven folket) i en
antebistorisk forntid, stått på en högre punkt af kultur, än andra den
tidens nationer (jemf. de Proverb. Fennicis, 1818, p. 4. och Förkl. öfver
Tacitus
, p. X) hvilket dessutom tyckes bestyrkas af flere andra
omständigheter, isymnerhet af deras fordna folk-filosofemer, m. m. (jemf. Otava
1 D. sid. 22, m. fl.) och hvaraf kanske följt att de slutligen äfven
komne hit till norden, enligt sagornas äldsta urkunder, voro allmänt omtalte
för sin stora öfverlägsenhet i naturkunnighet; ehuru densamma, enligt
den tidens åsigt, bestod i trollkonst; hvilken äfven hos andra folkslag
den tiden gällde högt, och stod i rop. (jemf. Förkl. öfver Tacitus, sid.
51, m. fl. st.) Man måste dock härvid tänka sig att kunskapen, den
tiden, icke var utbredd ibland folket; utan då, såsom nu, vårdades af de
dertill invigda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free