Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppmärksamhet, ganska väl kunna förstås. Eller med andra ord: att
sjelfva skrifspråket, och således äfven skrifsättet (också uti
ortografiskt afseende) bör rätta sig efter dem, eller
innesluta, och omfatta, dem alla;[1] och att detta således
borde vara equivalent med det hos folket lefvande talspråket,
Denna lika så enkla, och naturliga, som på all
rättsgrund billiga, och frisinnade, idé — har likväl varit för stor,
för att kunna uppfattas, och godkännas, af vår samtid. Man
har allmänt föregifvit det oförståndiga, och såtillsägandes
det dårhusmessiga, att, i stället för ett språk, införa flere
(så har man vanligen rubriserat det); man har föreburit
svårigheten — ja snart sagdt omöjligheten — för allmogen,
i de andra provinserna, att begripa skilda munarter,[2]) i
[1] Denna åsigt uttalte vi redan i Svensk Litter. Tidn. för 1817,
sid. 298, att nemligen skriften alltid skall rätta sig efter språket, och
icke språket efter skriften.
[2] Erfarenheten har likväl redan bevisat fulla motsatsen. Jag
har nu redan under en hel mans ålder, eller i 46 år, utgifvit en mängd
finska arbeten, i olika ämnen, alla på den i skrift förut obegagnade
Savolaxska dialekten, hvilka blifvit öfverallt kringspridda och lästa i
landet; och hvarvid jag t. ex. funnit Tavastländska bönder, intagne af
dem till den grad att de läst en stor del af Otava utantill (jemf.
Suomalainen 1846, N:o 6 & 9). Likaså har jag under 4 års tid (1846—1849)
utgifvit tvenne Finska Tidningar, här i landet, hvilka likaledes öfverallt
blifvit lästa och förstådda — af dem neml. som ville dem läsa och förstå.
Doktor Ahlqvist har sjelf intygat (i Litteratur-Bladet för Augusti 1852,
N:o 8, sid. 229) om Sångerna uti Sampo — ”att de lefva i hvar
mans mun” (som han säger). Detsamma berättar Norrmannen Eilert
Sundt (uti sitt 1850 i Christiania, på Statens bekostnad, utgifna arbete,
kalladt: Beretning om Fante- eller Landstrygerfolket i Norge (d. v. s. om
Zigenarne) och hvarvid han äfven kom att besöka finnskogarne i
Brandvold och Grue socknar i Norrige. Ty sedan han på flere ställen (och
särdeles sid. 206 och följ.) omtalt min beröring med de i Norrska och
Svenska Finmarkerna boende finnar — i anledning hvaraf det sid. 195
heter: ”Men hvad der da ved Siden heraf forundrede mig mere, var i
næsten ethvert Hus at finde finske Bøger, og ikke blot gamle, forliggende
Sager fra en bedre Tid, men nye Bibler og ofte esthetiske Sager,
Samlinger af Finlands skjønne Folkepoesi, Bøger, som ikke faaes i Christiania
Boglader. Det frapperede og fornejede mig at se disse Folk staa i saadan
litterer Forbindelse med sit gamle Moderland, — säger han sid. 199: En
ung Finnepige, den gamle Skolemesters Datter, sang for mig, og det, som mig
syntes, med en ren Stemme, det var det vakkre finske Sprog verdig, nogle
paa Finsk oversatte Sange af Frithjofs Saga, og forklarede mig
derefter med stor Nöiagtighed de Smaaforandringer i Oversættelsen, som Sprogenes
grammatiske Forskjellighed havde medfort. Andre Finner sang med megen
Lystighed lignende Oversettelser af Bellmannske Sange. Og alt dette
maatte jeg here og se her, hvor jeg havde ment, at jeg skulde forefinde et
Slags Fantefolk.” Då härtill kommer, att mina skrifter blifvit ej blott
lästa, och förstådda, utan till en del öfversatta, och till en del i original
meddelade, på de flesta — ja snart sagdt på alla Europeiska språk,
(jemf. ”K. Alexanders Universitetets matrikel 1842,” af Palm sid. 30—33)
så vill det synas nog löjligt, att här finnas dem som påstå sig icke
kunna förstå dem. Jag tror mig emellertid hafva gjort den
Savolaxeka idiomen öfverallt bekant, och hoppas att mitt språk härvid
vunnit lika mycken auktoritet, och klassicitet, som trots någon annans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 04:24:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gcafinska/0027.html
