Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
således, enligt vår åsigt, äfven i skrift borde kunna skrifvas
på 10 olika sätt) — endast ett af dessa skulle upptagas, och
formligen auktoriseras; men alla de andra förkastas och
förkättras, under förevändnieg att det sedermera står en
hvar fritt att läsa det, efter sin idiom, bäst han vill och
behagar; hvilket åter, såsom en inkonseqvens, strider emot
den ursprungliga karakteren af finska skrifspråket, som
antagit såsom en hufvudregel: att skrifspråket skall
efter bokstafven troget läsas och uttalas; och hvilket
språk man gifvit namn af ett allmänt, såvida alla borde
lära sig att förstå och begagna det, ehuru det, i sig sjelft,
är ingenting. mindre än allmänt, enär det abstraherar
mycket af det enskildta. Och lika allmänt skulle, i detta fall,
hvarje af de lefvande dialekterna kunna blifva, med alla
sina skilda språknuancer, såvida äfven de, i detta fall,
måste förstås; och hvilket nu t. ex. varit fallet med de skilda
dialekterna i Kalevala, Otava, m. fi. Men hvad
skriftspråket deremot vanligen är, så är det ej blott torrt, stelt,
saft- och mustlöst, i jemförelse med provincialismerna,
utan äfven ett så till sägandes dödt språk, såvida det,
såsom sådant, ingenstädes egenteligen talas, annorstädes än
måhända kanske på predikstolen. Vi neka derföre icke att
det någongång kan vara mer eller mindre identiskt med
det lefvande språket, hvarifrån det utgått, men hvarifrån
det hufvudsakligen skiljer sig i skrifsättet. Vi tala här nu
blott om: sjelfva principen, och — tillägga härvid, att
genom den reform, som (till följd af tillgöranden i sednare
tider) till stor del genomgått det finska skrifspråket, är i
allmänhet denna skilnad numera vida mindre, än hvad den
vår tillförene, och stundom kanske omärkbar. Då finska
språket numera i vårt land är en af dagens mest
brännande frågor, hafva vi ansett oss härvid så mycket mer böra
uppehålla oss, som ingen hittills — hvarken muntligen eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
