Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta kan kanske till en början gifva ett litet begrepp om
finska språkets rikedom på böjningsformer, isynnerhet om man
härvid ännu vidare betänker de tusendetals olika
flexionsformer, som uppkomma till följd af olika modus och
tempus, och hvilka ytterligare ännu — sexdubblas, genom
tillägg af pronominalsuffixerna, och — tolfdubblas, genom
tillkomst af anhangspartiklarne.[1] En språkrikedom, hvilken
Käyskentelen, jag går litet esomoftast, 5) moment. Käväisen, jag
går som hastigast; 6) freqv. dimin. Käveskelen, jag går ofta som
hastigast; 7) freqv. dimin. moment. Käveskentelen, jag går ofta litet
som hastigast; 8) factit. Käytän, jag låter gå, begår, jag leder; 9)
fact. freqv. Käyttelen, jag begår ofta (behandlar) ledsagar; 10) fact.
dimin. Käyteskelen, jag behandlar (ledsagar) litet; 11) fact. dimin.
dimin. Käyteskentelen, jag behandlar, eller ledsagar, litet
esomoftast; 12) fact. fact. Käytätän, jag låter behandla; 13) fact. fact. freqv.
Käytättelen, jag låter ofta behandla; 14) fact. neutr. fact. Käytäytän,
jag ställer så till, eller bestyr, att det blir behandladt; 15) fact. neutr.
freqv. Käytäyttelen, jag ställer så till att det ofta blir behandladt;
16) inckoat. neutr. Kävestyn, det börjar gå, det lyckas. 17) inchoat. neutr.
fact. Kävestytän, jag gör att det börjar gå, med dess freqv.
Kävestyttelen. Dessutom förekommer i 3:dje Delen af Kanteletar, sid. 67, en form som
vi icke känna, neml. Kävystelen (troligen i stället för Käveskelen?); der
det heter: ”pihalla kävysteleksen, veräjillä vyötteleksen.” Då nu till
hvarje af dessa verbformer kommer först deras passiva, eller
impersonella former, (t. ex. käytätään, o. s. v.) bli de således 36; och då
vidaré till en hvar af dem komma 4 skilda intransitiva eller reciproca
former (t. ex. käyttäin, käyttäiten, käyttäimme, och käyttihen,
eller summa således 64), så utgöra de sålunda tillsammans 100
verbformer (hvilka alla äro till sin natur jakade), och då man tager med i
beräkningen de nekade verbformerna, hvilka naturligtvis äro jemt lika
många, så blir totalbeloppet 200 skilda verbformer, som i Finska
språket behandla begreppet ”gå”; och hvilkas skilda flexionsformer
uppgå till flere tusende. "Troligen skall mången förbryllas af detta
ragassande med ordformer, och anse finskan vara ett språk ganska svårt att
lära. Tvärtom — det är ganska lätt, bara man engång lär sig känna
naturen af dess organism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
