- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
31

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begagnat 8 nya ordformer[1]; och huru har man icke (och
det med skäl) härvid prisat både boken, och författaren; men
när jag deremot skref ordet kirjotan (”jag skrifver”) enligt
de 4 sätt det uttalas, och som det (efter min princip)
således äfven bör skrifvas (neml. kirjotan, kirjoitan,
kirjutan
och kirjuitan) huru for man icke ut emot mig?
liksom jag härvid begått ett majestätsbrott — neml. emot
Hans Majestät — ”Grammatikan.” |

Vi få således i finskan ej mindre än 53 karakteristiskt
skilda varianter, eller ordformer, af ordet veli (bror) — de
må nu sedan benämnas prosaiska, poetiska, eller
onomatopoietiska (sak samma) — hvilka, enär en hvar af dem äger
30 kasus, göra ett olika kasusantal (d. v. s. der
olikheten ej alltid är i slutändelsen, utan stundom äfven besticker
sig in i ordet) af 1,590 skilda kasus, hvilka med
pronominalsuffixer, uppgå till 9,540, och blott med en anhangssuffix
till 19,080 olika ord, (och med tvenne således — dubbelt
upp), motsvarande sålunda de 8 svenska. Detta kan
kanske redan ge ett litet begrepp om hvad som förstås med
ett lefvande språk. Och likväl är det med allt detta en
sådan ordning, reda och regelformighet, i denna massa af
ord, att dessa aldrig med hvarandra kunna förblandas, och
att man vid hvilken kasusform som helst genast kan
resolvera hvarest ordet står, eller hvar det finnes.

Då nu finska språket — till följd såväl af denna sin
extension, å ena sidan, och intensitet, å den andra — inom sin
egen fatebur äger ett så rikt material af former, och
uttryck för tankens och förståndets funktioner, vill det synas


[1] Nemligen: orden velo, vello, velly, veljyt, velinen, velonen,
vellykkätnen
och veitonen. Det är annars anmärkningsvärdt att det finska
ordet veli, velos, m. fl. (som ursprungligen torde vara af samma stam som
det grekiska ordet φιλος, och det latinska filius) icke tyckes anträffas i
andra språk än i det Lappska, der ”bror” äfven heter välj, välja;
diminut. väljats, väljets. Endast uti det vidt utbredda negerspråket Somauli,
i Afrika, ser det ut som detta ord åter skulle uppdyka, jemte sina båda
(dubbla) bemärkelser; ty der betyder weel, ”son”; wel-lal, ”bror”; och
wel-la-she, ”syster”.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free