- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
34

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af folket, omfattadt af de skilda språkdialekterna i
landet; och det döda, eller s. k. bok- och skrifspråket; om
hvilka hvardera vi redan förut talat, och af hvilka det
sednare gjort till sitt hufvudsträfvande att — icke efter
folkets uppfattning, utan — efter enskildt tycke och smak,
genom konstens biträde, bilda ett s. k. allmänt och
gemensamt skrifspråk; hvilket dock ingenstädes, såsom
sådant, egenteligen talas; men likväl, såvida det består af
finska språkelementer — allmänt, mer eller mindre, förstås;
och för hvilket, isynnerhet i sednare tider, äfven
Litteratur-Sällskapet tyckes hafva velat taga sig jus patronatus.
Meningen, och idéen, har väl härmed varit att (i likhet t. ex.
med högtyskan, svenskan, m. fl. a. språk) bilda, och ordna,
ett eget klassiskt språk, hvilket icke skulle nedsänka sig
till det låga folkspråket, och dess triviala dialekter, utan
som skulle utgöra liksom sjelfva gräddan af det finska
tungomålet; hvaraf, naturligtvis, alla de skulle få läppja, som i
skrift deraf ville begagna sig. Men olyckligtvis har det
härmed gått som med den Svenska Akademins språklära;
sjelfva den finska grammatikens ifrigaste förfäktare hafva icke
varit i stånd att alltid följa sin egen urtyp, utan hafva de
ej sällan i detta fall försyndat sig emot sig sjelfve, och
härvid begått de största inkonseqvenser; hvarpå man t. ex.
finner otaliga prof i sjeltva finska Litteratur-Sällskapets
egna skrifter — till och med i Kalevala och Kanteletar.
Också — om man tänker närmare sig in i saken — finner
man det orimliga, att vilja statuera ett så beskaffadt
enformigt språk, helst man vid en nogare granskning troligen
skall märka att hvarje enskild författare äfven har sina
individuella egenheter, hvilka röja sig till och med i
behandlingen af språket.[1] Liknelsevis, skulle man kanske numera
kunna jemföra det gamla bokspråket med ett i botaniskt
afseende torkadt och välkonditioneradt herbarium, förvaradt
i ett museum; hvaremot folkets sånger, och muntrationer,
likna de friska blommor som växa och frodas i våra skogar.


[1] Se Suomalainen, 1846, N:o 5 & 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free