- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
35

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


2:o Det Poetiska språket, [1] som funnit det prosaiska
om ej nog tungt och enformigt, likväl för mycket strängt
och logiskt hållet, synes — bland annat, hafva gjort sig
till en regel att, så ofta tillfälle dertill gifves, handla
tvärt deremot. Derföre hvad som, uti ett eller annat
afseende, i prosan synes orätt, oformligt, ja till och med
klandervärdt, det har poesin ofta attrapperat, hyllat, och
upptagit som sin lifsprincip; hvarigenom hon, i åtskilliga fall,
förkastat och ogillat flere af den torra prosans idéer. Det
är genom denna emancipation af språkets allmänna lagar,
som poesin känner sig fri och lätt, som en dufva, för att,
obunden af tvångets bojor, sväfva i högre rymder — dit
hon stundom, från den låga jorden, svingat sig upp ibland
skyarne. Då vi redan mer än en gång tillförene[2]
karakteriserat den finska poesin, tro vi oss här så mycket mer
kunna förbigå åtskilligt af hvad som hör till dess natur
och väsende;[3] för att här, uteslutande, fästa oss endast
vid språket. Vi finna då t. ex. att det poetiska språket
— 1) ofta utbyter vokalerna i orden emot andra,
hvarigenom hon stundom gör dessa nästan oigenkänneliga,[4] och
hvarvid hon isynnerhet synes visa en slags förkärlek för


[1] Med det ”poetiska språket” förstå vi icke här sådant det
förekommer i de årligen utkommande ”Hengellisiä Lauluja, eller i
Psalmboken, eller i många af vår tids finska öfversättningar och
versioner, utan sådant det anträffas i den gamla finska Sagan och
Sången, i Fabeln och Myten, äfvensom i de gamla finska Folkfilosofemerne,
eller s. k. ”Ordstäfven”.
[2] Sv. Litter. Tidn. 1817, sidd. 392—398; — Väinämöiset, sidd.
IX, och följ. — Otava, 1 D. sidd. 267, och följ. — Runola, sidd. 111, o. följ.

[3] Vi förbigå således här, ej blott (i yttre måtto) såväl
”allitterationen” och den i tvenne, eller flere, verser efter hvarandra varierade
”omsägningen” af samma thema, äfvensom ”metern” och takten, utan äfven
(i inre afseende) det poetiska, allegoriska, och stundom symboliska,
antingen i framställningssättet eller i sjelfva innehållet.
[4] T. ex., ”Missä antajat asuvat, elävät emantovaimot”? ti
stället för ” emäntävaimot”) Kanteletar II, sid. 357; i anledning hvaraf det
sid. 236 heter: ”Pah’ oli olla orjuuessa, ei parempi emantuuessa” (i
st. f. ”emännäisyytessä”. — ”Minun nallin naiakseni, kenstin
kestaellakseni (kestelläkseni) Kant. 111, 213. Otaligt många andra såboskaffade fall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free