Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finska runpoesin, kommer ganska väl till pass, i anseende
till den der — äfven med afseende å verserna — antagna
recitativen, eller parallelismen; och utgör, såsom ett
musikaliskt ackord, ofta en verkelig elegans i språket, — ett
slags resonans i poesin. De onomatopoietiska orden,
hvilka med afseende å formen (slutändelsen) underkastas
språkets allmänna lagar, bafva verkligen den besynnerliga
egenskapen, att de — i sig sjelfve — ofta betyda platt intet, eller
ock hafva de en högst sväfvande och obestämd bemärkelse;[1]
men kunna också stundom, å andra sidan, nästan betyda
allt möjligt;[2] hvarföre de ock, isolerade för sig, ofta af
ingen förstås eller begripas[3] — ändock de ofta hafva en
slags anstrykning af att vara deriverade från något,
närmare eller fjermare, stamord.[4] Men förenade deremot
[1] T. ex. ”ratisee, rätisee, ritisee, rotisee, på samma sätt
ratajaa, rutajaa, rätäjää, m. fl. om hvilka man endast han gissa
att de måste utmärka något (svagare, eller starkare) ”brakande”, utan
att dock veta hvad dermed menas, hvaremot t. ex. rajahtaa,
räjähtää, m. f. till följd af ordformationen, utmärker ett ”brak”, en ”skräll”,
en ”knall”.
[2] T. ex. lörpötellä, lirputella, talleroinen, tulleroinen,
kolahtaa, kalahtaa, etc. Konsten är blott att kunna riktigt passa in dem.
[3] Så t. ex. ”Hylleröinen, pylleröinen, kulleroinen,
kalleroinen, pellon pieni pympäröinen” — hvem förstår väl ett ord af
allt detta, ehuru det är en lång onomatopoietisk mening? Men då man
sedan vidare hör: ”eläk koa koaliain, raiskok ruoka-ruohojain”! så
förstår man genast att det är en poetisk, och högst träffande, teckning
om ”Kålmasken”, dess natur och skapnad, m. m. På samma sätt t. ex.
”Innin, tinnin, jynnin, jännin” (det förstår ingen), men då det
kommer efteråt: ”jyrkät polvet, veärät seäret, harmoo hameh peällä” —
finner man att det gäller ”myggan”, och att de 4 första orden
karakterisera dess infama sång, instängd om natten i ett rum. (Jemf. de
Proverb. Fenn. sid. 6 och 12.)
[4] Så t. ex. då det om blodens forsande säges: ”Veri vuotaen
tulevi, hurme huppellehtamalla”. Kal. I, 24, så tyckes det som
det (med förändring af vokalerna) möjligen kunde vara samma ord som
"hyppäilehtemällä”, eller — ungefärligen betyda detsamma som —
”hyppäin-lähtemällä”. På samma sätt t. ex. då den på land
uppdragna båten klagar: ”aina lahon lastullani, väsyn väistämöisilläni”
(vackert sagdt) så låter det ungefär som ”väsyn Väistämä-siöilläni”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 04:24:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gcafinska/0058.html
