- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
59

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

59

härvid begagna Multalis numerus, och säga: onko stellä
monta tyttölöitä? Ty begreppet monta (som utmärker att
de äro ”många”) är något till sin karakter redan méra be-
stämdt än hvad multalis-formen ,afser, hvilken i sin grund-
bemärkelse utmärker något obegränsadt. Deremot kan"
man, med en liten omsvängning af orden, säga: onko
siellä tyttölöitä montaik? Hvarvid det obestämda går förut,
och abstraktionen följer efteråt, Såsom ett ovedersägeligt
.bevis på denna obegränsenhet i grundkarakteren, kan an-
föras den egna omständigheten, att multalis-formen alltid
saknar nominativus kasus, just emedan denna är till sin
karakter mera bestämd än alla de andra. Man säger också
derföre alltid hellre — paljon tyttölöitä (en mängd af flickor)
eller ock — joukko (en svärm) och ännu hellre — koko joukko
tyttölöitä (en hel skara af flickor); hvarvid man alltid tän-
ker sig dem af alla möjliga åldrar, och olika storlek, än
vid begreppet ”tyttöjä.”. På samma sätt när jag talar om
säkkiä (säckar) så tänker jag mig dem något så när åt-
minstone likformiga och lika stora, äfvensom till antalet
bestämda, ehuru icke nämnda; men när jag talar om säk-
kilöita, så tänker jag mig dem straxt — af alla möjliga olika
slag, storlek, och utseende, och dessutom af ett obestämdt
antal.

Det är verkligen nog besynnerligt att våra gramma-
tici hittills helt och hållet’ förbisett denna nya numerus-
form i språket, — så mycket mer som den förekommer på
talrika ställen i Kalevala och Kanteletar 90) — hvarigenom

90) Så t. ex. förekomma i Kalevala 1:a Delen orden luotoloita" sid.
10, v. 266; — suitsiloihin, s. 86, v. 552; — muskuloita, 8. 98, v. 232; —
hietaharjuloita, s. 137, v. 261; — suomuloista, s. 148 v. 163; — suitsuloista,
8. 169, v. 56; — paasiloista, s. 172, v. 136; — kutsuloille, s. 173, v. 184;
och i 2:dra Delen, mutsteloita, s. 204, v. 67; — koivuloihin, s. 217, v. 202;
— påäskylöitä, s. 256, v. 52; — solmuloissa, s. 283, v. 253; — tetrilöitå,
8. 286, v. 335; — hilildiksi, s. 67, v. 21; — tyttölöitä, s. 302, v. 208; Jok
olet vanhin vaimolotta, ensin emä itselöitä (s. 133). Äfven i 1:sta Delen af Kan-
teletar förekomma t. ex. orden laululoita, sid. 2; — nakkeloita, s. 140; —
kuteuloslle, s. 174, m. fl. och i 2:dra’ Delen: titkuloista, s. 116; — olkiloilla,
s. 184; — nauruloiksi, s. 263; och ”kävin öillä ötitsilöissä, s. 264, m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free