- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
60

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

alla de ord som äga densamma tillskyndas icke mindre än
12 nya kasusformer, till de 30 de förut äga. Troligen und-
gick det deras uppmärksamhet, derigenom att icke syllaba
ultima, utan penultima, här egentligen karakteriserar sjelfva
böjningsformen; eller ansåg man måhända tillsatsen lot (hvil-
ken i sig sjelf icke äger någon betydelse) innebära någon-
slags Russicism, efter multalis-formen endast anträffas i de
östra dialekterna. Detta är dock för ingen del fallet. Tvärtom
utgör den deremot den vanliga Pluralis-formen i ganska
många finska ord, som i nominativus sluta sig på ändelsen
-la, -lä, -lö t. ex. Jumala, humala, kukkula, mukkula, m. fl.
och här äger formen äfven sin nominativus kasus, neml.
Jumalat, humalat, kukkulat, och mukkulat. Dessa ord an-
taga också derföre icke gerna multalis-formen, emedan den
här skulle förefalla nog lång och tautologisk. Dessutom
ges det en hop andra substantiver, med slutändelsen -Io,
eller lö — bildade af freqventativa verbformer, — såsom
t. ex. korielo, muuttelo, kuwntelo, 9!) m. fl. hvilkas pluralis
numerus (ifall de ägde en sådan) likaledes skulle få for-
men af multalis; och hvilka derföre hellre tyckas sakna
den förra, än att den skulle komma att få karakteren af
den sednare. Så t. ex. får man af ordet Laulw (i singul.
Säng lauluja (i plural. ”sånger”) och lauwluloita (i mult.
”sånger, af diverse slag”); då deremot ordet lawlelo som
äfven betyder ”sång”, (bildadt af verb. frequ. laulelen, (”jag
sjunger ofta”) hvilket till sin pluralis skulle få den vanliga
multalis-formen laulelotta; hellre — än att derigenom möj-
ligen blifva missförstådd — afsäger sig densamma, och be-
gagnas derföre endast i singularis. 92)

Finskan är dock icke det enda språk, som äger en
så beskaffad dubbelartad pluralisform; ty utan att här

31) T. ex. ”Läksi hanhien ajohon, puna-suijen korjelohon” (To-
pel. II, 7) — ”Tule nyt kullan mnuuttelohon, hopian vajehtelohon.
(Kal. I, 83; II, 151) — ”Läksi hevösen hakuhun, suvikunnan kuunte-
lohon (Kal. I, 84).

92) T. ex. ”Soitteloa Väinämöisen, soitteloa, lauleloa, (Kal.
II, 99.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free