Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
nerlig art. Så nemligen, att den väl icke på engång talar
om tvenne föremål (ty den talar egentligen om ett) men
den tänker i det stället på tvenne. Eller, för att karak-
terisera detta närmare: dess natur är att, ehuru den endast
afser ett föremål — så antyder, eller tänker den sig dervid,
derunder, och derjemte ett annat, hvartill det förra står,
eller skall komma att stå, i ett visst nära och ömsesidigt
vexelförhållande. Det vill säga Sodalis numerus antyder
— jemte det begrepp ordet i sig sjelft äger — ett visst
slags naturligt, och nödvändigt, slägtskaps-, sällskaps- eller
kamratskapsförhållande till ett annat föremål af samma art.
Och då denna, med afseende å dess bemärkelse, egna ka-
rakter icke ligger omedelbart i sjelfva ordet, utan endast i
böjelseformen (slutändelsen) eller i flexionen deraf, så är
det klart att det är formen, och icke ordet, man måste till-
erkänna denna högst besynnerliga egenskap.
Likaså är det klart att då såbeskaffade sällsamma och
> betingade naturförbållanden endast i vissa fall kunna kom-
ma i fråga, så är det också endast vid vissa begrepp, eller
vid vissa dem utmärkande ord, som en sådan Sodalisform
kan stå att finnas. Vi tro dock att denna slags ordform
liksom så många andra af finska språkets egenheter — mera
fordom, än nu, varit allmänt begagnad, att den i sednare
tider ofta blifvit missförstådd och vanhäfdad, och — med
undantag af några få fall — redan håller på att dö ut.
Denna form, som till sin natur har karakteren af sin-
gularis, utmärker sig derigenom att vissa ord, som i nomi-
nativas Singularis slutas på en vokal (t. ex. velje) få i no-
minativus Sodalis ett tillägg af bokstafven s (t. ex. veljes); ")
ral, bezeichnet ihn aber bloss durch eigne, vor das Substantivum gestellte,
und nur ihrer urspränglichen Bedeutung nach, noch nicht erklärte Wör-
ter, die man nur uneigentlich grammatische Formen nennen könnte.”
. 9) I finskan finnes visserligen en stor mängd Nomina, som slutas
på s (t. ex. kuninkas, rakas, m. fl.) men de gå efter en helt annan De-
.klination, och ändas i genitivus på aan (kuninkaan, raskaan); dock finnes
der äfven åtskilliga ord, som gå efter Sodalis, t. ex. hius, laitos, m. fl.
hvilka i genetiven ha hiuksen, laitoksen, o. 8. Vv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
