Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
måhända ursprungligen uppkommet derigenom att prono-
minalsuffixen si eller is (som betyder ”din”) blifvit tillagd
stamordet; så att t. ex. ordet veljes uppkommit af veljeis
eller veljesi (som betyder ”din bror”). Men hvilken om-
ständighet förändrar hela Deklinations-formen, ’och det till
den grad att då ordets Singularis, med sin Pluralis, de-
klineras efter Paradigma II af Andra Deklinationen (iv.
Beckers Grammatika) och hvarvid Multalis följer sin egen
norm, så flekteras nu deremot Sodalis, med sin Pluralis,
d. v. 8. Socialis, efter Paradigma V af Första Deklina-
tionen. Så t. ex. heter det i Nominat. Sing. velje (Bro-
der) och i Nominat. Sodal. veljes, hvilket också betyder
”broder;” men afser tiilika det förhållande, hvaruti han, så-
som bror, måste stå till en annan broder. Och ehuru det
vill bli svårt, och är nästan omöjligt, att tydligt förklara
detta på ett språk, som saknar uttryck derföre, skola vi
likväl försöka det. ,
Detta ord, som i Pluralisformen har i Nominativus
veljet (”Bröder”) och .i Multalis veljelöitä (”Bröder?, af
alla slag) har i Socialis veljekset (”Bröderna”) hvilket der-
jemte utmärker, eller afser, det inbördes förhållande, hvar-
uti de (såsom bröder) böra stå till hvarandra. Så t. ex.
om jag nu på Svenska säger ”tre bröder”, så förstår man
visserligen, till följd af det allmänna språkbruket, att jag
dermed menar att de äro ”sig emellan” bröder; men inga-
lunda är det logiskt rätt, och exakt, uttryckt genom sjelfva
språket. Ty jag har härvid endast benämnt dem, hvarige-
nom jag ännu icke bestämdt undanrödjat den i sjelfva or-
det ännu liggande tvetydigheten, huruvida jag icke härmed
möjligen kunde mena att de voro mina (t. ex. supe-)bröder,
eller någon annans, eller att de en hvar kunde komma un-
der kategorin af ”broder”, om de ägde syskon i lifvet, utan
att de dock derföre voro ”sig emellan? bröder. Finska språ-
ket, hvars karakter är den skarpsinnigaste dialektik — och
som genom otaliga, skilda, ordformer är i stånd att utmär-
ka äfven de finaste begreppskiljaktigheter — har äfven för-
utsett detta fall, och för behofvet skaffat sig en särskild,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
