- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
64

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

och enkom härtill egnad taleform i d. 8. k. Numerus So-
eialis. Man kan således i finskan, liksom i svenskan, säga
kolme veljeä (tre bröder) men dermed har jag icke sagt
mer än att jag i allmänhet benämnt dem; men säger jag
deremot kolme veljestä, så har jag derjemte tillika karak-
teriserat sjelfva begreppet, och antydt att de sig emellan ’
äro bröder, eller hvad man kallar ”köttsliga bröder.”

På samma sätt är nu förhållandet emellan Sisar eller
Steär, i Sing. och Sisarus eller Sisärys, i Sodal. (Syster);
emellan Käly, och Kälyse (Svägerska) — Lanko, och Lan-
kos (Svåger) — Appi, och Apes (Svärfader) — Nepa, och
Nepas . (Syskonebarn) Serkkw, och Serkus (Systerbarn) o.
s. v. Eller om man vill tala om flere: emellan Sisaret,
och Sisarukset — Kälyt, och Kälykset — Lankot, och Lan-
kokset, o. 8. v.

" Men då, enligt hvad vi redan sagt, Sodalis icke blott
utmärker närmare slägtskapsförhållanden, utan äfven ett in-
timare kamratskapsförhållande i allmänhet (och hvilket vi
genom sjelfva namnet sökt antyda) så anträffas denna nu-
merus äfven vid många andra ord, der något sådant be-
grepp ingår som ett hufvudsakligt vilkor. Så t. ex. bety-
der vitsa (eller, som det på andra dialekter heter, vikta,
vitta, vissa) i Singularis — en ”vidja”, i allmänhet, utan af-
seende hvartill den skall begagnas; men vill man antyda att
den är färdig vriden, och skall t. ex. begagnas till en ”gärds-
gårdsvidja”, så heter den genast vitsas (eller vitas, visas)
i Sodalis; emedan man tänker sig att den icke ensam, utan
i sällskap med någon annan d:to skall tjena att binda och
fasthålla gärdesgården, eller några andra saker. På sam-
ma sätt betyder vihtoja, vitsoja, vissoja och vittoja (i Plu-
ralis) vidjor i allmänhet, utan bestämdt ändamål; men vit-
saksia, vitaksia och visaksia (i Socialis) bemärker visserli-
gen detsamma, men derjemte tillkännager denna form att
dessa vidjor äro ämnade att begagnas, eller möjligen redan
äro begagnade till sammanhållande t. ex. af en gärdesgård.

På samma sätt betyder ohja, gen. ohjan, (Sing.) en
”tömme? i allmänhet; men ohjas, gen. ohjaksen, (i Sod.) den ena


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gcafinska/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free