- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
71

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7

tiklar, baseradt på sjelfva flexionsformen. Allt nog, det
är ord- eller böjningsformen — här, liksom ibland kasus,
— hvilken bestämmer deras bemärkelse; endast med den
skilnad, att slutändelsen beror — ej blott af syllaba ultima
och penultima, utan äfven ofta af syllaba antepenultima.
Hvad som emellertid är säkert, är att alla gamla kasus-
former, och kasusnamn, här duga till platt intet; utan
måste man i sådant fall vara betänkt uppå att anskaffa
nya namn, och nya beteckningssätt. Vi öfverlåta gerna
detta besvär, och denna omtanka, åt andra; som dertill
hafva mera tid och lust; och åtnöja oss här endast dermed
att vi benämna dem /1:sta Formen, 2:dra Formen, o. 8. v.
eller Formen A, Formen B, o. 8. v.

Nu bör det vidare till saken, att dessa nya ordformer
derivera sig från åtskilliga af de gamla kasusformerna, en del
från Nominativus, en annan del från Infinitivus, äfvensom
från Elativus, Allativus, och Ablativus, och få äfven i an-
ledning deraf, ytterligare — än mera skilda, och olikarta-
de, karaktersbemärkelser.

Slutligen bör äfven anmärkas att dessa ordformer hvar-
ken i det hela karakterisera singularis eller pluralis, änskönt
några af dem äfven tyckas äga en pluralis liknande form.
De äro mera att anses såsom en slags dualisform, ej blott
emedan de vanligtvis tala om tvenne (och äfven der det
talas om flere, så hänföras de likväl alltid och betraktas
såsom tvenne skilda partier) utan emedan det talas om det
olika slags förhållande, som kan uppstå, och äga rum, emel-
lan tvenne föremål af samma art och natur, d. v.s. de
framställa och omtala en ren dualism, i ordets egentliga
bemärkelse. Det är på denna grund vi kalla detta Nume-
rus, som tillika äfven har karakteren af ett Modus, för.

Dualis.

Dock innan vi närmare kunna uppfatta och karakte-
risera dessa många Dualis-former, måste vi liksom dertill
bana oss väg, genom antagande af en ny kasus i den fin-

X

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free