- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
75

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75

som det synes, ur språket förgången Dualis-form.!) Vi
kalla den dualis, icke derföre att den alltid omtalar tven-
ne personer, eller föremål; utan emedan den, enligt hvad
redan blifvit nämndt, uttrycker ett ömsesidigt förhållan-
de (en dualiem, i avlikds verkliga betydelse) emellan tvenne
föremål. Den Finska Dualis Numerus har således en helt
annan karakter än den Grekiska, från hvilken den skiljer
sig i så måtto, att då den grekiska endast utmärker per-
sonaliteten, eller dualiteten, (i och för sig) utan afseende å
i hvad förhållanden de tvenne derigenom uttryckta föremålen
kunna stå till hvarandra, så afser deremot den Finska Dualis-
formen endast det vexel-förhållandet. hvaruti de tvenne sub-
eller objekterna kunna stå till hvarandra, d. v. s. den be-
- traktar, och behandlar, sjelfva Dualismen, i och för sig,
utan afseende å personaliteten. Till följd hvaraf ock den ’
till sin karakter mera närmar sig till begreppet ratio, eller
modus, än till numerus.

Till följd häraf måste naturen af dessa Dualis-kasus
i Finskan, ej blott med afseende å sin form, utan äfven
med hänsigt till hela sin betydelse, vara helt och hållet
olika de andra af språkets kasus; ty då de sednare utmärka
de olika fallen hos enskilda föremål, uttrycka deremot de
förra de olika förhållanderna (eller egenskaperna) af ett
vexelbegrepp. Hvaraf följer att enär hvarje af dessa
kasus afser eller uttrycker en dualismus, eller ett vexel-
förhållande, kunna de följaktligen aldrig nyttjas — sägas,
eller tänkas — endast om ett enda föremål, i och för sig,
och af samma orsak kunna de icke heller förenas hvarken
med de nominala pronominal-suffixerna (nt, st, nsa, m. fl.

1) Vi hafva redan förut anmärkt tvenne former i finska språket,
nemligen Numerus Sodalis och Socialis, hvilka hafva någon slags
likhet med denna Dualis, dock — i en helt annan afsigt, och bemär-
kelse; ty de förra göra personaliteten i dualismen till sitt föremål, hvilken
dualism de mindre betrakta såsom ett ömsesidigt vexel-förhållande, utan
fastmera såsom ett gemensamt och allmänt, amikalt och socialt, förhål-
lande personerna eller föremålen emellan; så t. ex. utmärker ordet
veljekset (i Socialis) bröder, hvilka stå i ett närmare, och naturligt, bro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free