- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
79

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

79

vas!) hvarvid de förre stundom till och med, enligt hvad
redan blifvit nämndt, kompareras såsom de sednare 5). Och
då vidare härtill kommer att — till följd af formläran och
det onomatopoietiska elementet i språket — ej blott särskilta

nya ord, af alla slag, kunna bildas, och formeras, af de
många skilda och olika kasus i ett annat ord,8) utan då
dessutom verba kunna deklineras såsom nomina 7?) och no-
mina konjugeras såsom verba?) så inser man lätt den ota-



m. fi. Och sålunda kom äfven ordet luoja (”skapare”) att derifrån ute-
slutas; hvilket ord man derföre der förgäfves efterletar.

4) Så t. ex. ”Mokomalta mielevältä, kylän kaiken viisahalta” (i
st. f. ”mielijältä”. Kantele II, 49.) och — ”Kirkko-kunnan kuuluville,
heimo kunnan tietyville. Kantele I, 52) att förtiga flere andra såbeskaf-
fade exempel.

5) Jemf. sid. 21, not. 29; t. ex. ”Yrkä istu tyvemmäksi, minä lapsi
latvemmaksi. (Topel. V, 54) ”fästmannen sitter mera åt tjock-ändan, jag
stackars barn deremot mer åt smaländan” (af trädet); och — ”Kaunis
katotaan takoa, siviä selempåätäkin”. (Mehil. 1837, Mars); ”mera efter
ryggen”. På samma sätt säges: — ”mänek seljemmällen, eller seljem-
mäksi” (”far mera ut åt fjärden”) och — ”vaan ei mies pahempikahan,
uros untelompikahan” (en större sjuscfvare”. Kant. II, 18). |

6) Så t. ex. formeras — af Nominativus (ped), utom en mängd
sammansatta ord, bland annat: päinen, hufvad; påäitsin, päitsi, hufvudlag
betsel; m. fl. — af Infinitivus (peätä) peätos, beslut, peätån och peätyn
besluta, peätek, slut, m. fil. — af Elativus (peästä), päistän, påsätta
grimman; — af Illativus, (peähän), peähyt, litet hnfvud: påähinen, grim-
ma; päiktyn, bli rusig; — af Allativus (peälle), peällinen, öfvertåg;
peålliset, på köpet; peällimäinen, den öfversta, m. fl. — af Abessivus
(peätåk), peätöin, hufvudlös; peättömys, ändlöshet; peättömästi, hufvudlöst;
m, fl. — af Translativus (peåksi), peäkkö, som har stort hufvud; peäk-
kä, bredyxa; peäksytyksin (se formen 26) — af Essivus (peänä), peänän-
säk, alldeles; — af Elativus (peästä), peästyksin (se formen 36). m. fl.

?) T. ex. ”ole kuulalla oleva, shailalla ilmoava”. Mehil. 1837,
Maj) i st. f. ”kuulevana, kuuliana”, och ”ihailevana, ihbailiana”. Annars
är det egentligen Infinitiverna, som — genom sina i participier och ge-
rundier antagna deklinationsformer, hvarigenom de i talesättet bilda de
vackraste uttryckssätt, men hvarigenom de tillika, genom svårigheten att
kunna grammatikaliskt ordna dem — förorsakat våra Grammatici ett stort
bryderi, hvarifrån de ännu icke lyckats tillfredsställande reda sig.

2) Visst händer det ibland att man får skrifva dessa små friheter
På det poetiska och onomatopoietiska språkets räkning; så t. ex. konju-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free