Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
sigt, under dessa förhållanden — kan denna ordform äfven
om dem begagnas, och uttrycker då hvad vi ofvanföre kal-
lat ”ett yttre förbållande emellan tingen”. På samma sätt:
”ne istuvat suuttain” (de sutto med mun emot mun, d. v.s.
nära intill, eller midt emot, hvarandra); dock ligger det ut-
tryckligen antydt i begreppet att man ’härvid, med afseen-
de å munnarne, hvarken gjorde några grimacer, eller hyste
några förhoppningar. I detta afseende äro dessa talesätt
ganska lämpliga, och välpassade, efter finnarnes flegmatiska
karakter. På samma sätt: ”seisoivatten selättäin (selittätn,
seljittäin, plur.?) de stodo ”rygglänges, ryggvis”, d. v. 8.
med ryggarne vända emot hvarandra — makaisivat vie-
rettäin, kulkivatten rinnattain (sing.) rinnoittain
(plur.) kävivät perättäin, vaelsivat vastattain, siirtyt-
vät sivuttain, o. 8 v. Dock är härvid att märkas, att
vid alla dessa förhållanden, sjelfva afståndet — emellan de
föremål hvarom är fråga — lemnas alldeles obestämdt.
Så kunna t. ex. tvenne fartyg segla perättäin (efter hvar-
andra), vastattain (emot hvarandra), rinnattain (i bredd) och
sivuttain (sida utmed hvarandra) änskönt afståndet dem
emellan kan vara en, eller flere, mil.
Säger man t. ex. ”hään myöpti nawlattain” Gi singul.)
(han säljer ”marktals?, eller ”markvis”?) så är meningen väl
att han säljer en mark i sänder; men säger jag t. ex. ”se
myöpi nauloittain” (GG plur.) betyder det äfven att han
säljer ”markvis;” men då väger och säljer han alltid flere
marker på en gång, i stöten. !3) Ord af samma natur äro
13) Det är denna pluralisform som nuförtiden vanligen mest nyttjas,
äfven om det gäller en mark. Och ser det nästan så ut som alla d.
s. k. pluralisformerna vore en sednare tids språkbildning; sålunda nem-
ligen att man nuförtiden hellre bildat dessa mångaslags, olika, kasus af
Infinitivus Pluralis, i stället för det de mera allmänt förut voro bilda-
de af Nomin. Singul. (d. v. 8. att de förra kommit liksom mera på mo-
det); men betydelsen är likväl alltid densamma. Ty väl kan denna
form (liksom alla de andra) enligt hvad vi förut uppgifvit äfven sågas,
och brukas om flere; men man jemför, eller tänker sig, dem då alltid
parvis, eller serievis; antingen den första till den andra, som den andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
