- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
83

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

orden vuorottain (turvis) — vuosittain (årvis, ’egentl. ”år
för år”) — sylittätn, ”famnvis, famntals? (t. ex. ”mittaisi-
vat;” men säger man ”istuivat”, då betyder det att de
sutto ”i famnen” på hvarandra). — Såbeskaffade ord äro äf-
ven kylittäin (byvis, by om by) käsittäin (bhandvis, d.v.s.
med händerna) säkittäin, kapottain, kannuttain, tuopittatin,
riksittäin, ruplittain, och tusende slags andra. Man sä-
ger derföre t ex. ”leikitäänkö miehittäin, vainko hevoi-
sittain”? (skola vi leka på karla-vig, eller på hästa-vis?).
Likaså — ”käyvään erittätn” (vi skola gå ”åtskildt”,
hvar för sig) eller som det i en liten annan mening skulle
heta — ”käyvään yksittäin” (Vi skola gå ”en och en i
sänder”, eller hvar för sig) emedan man på svenska här
ej kan säga ”envis” (åtminstone ej i denna bemärkelse); och
af hvilka det förra ordet har afseende på skilnaden i
rwnmet, det sednare på skilnaden — i tiden. Hvar-
emot kaksittain betyder 2 och 2 i sänder eller ”par-vis”,
par-tals, saottain (hundra-tals), tuhansittain (tusen-tals)
0. 8 v. Hvarigenom denna form således, åtminstone hvad
räkneorden beträffar, skulle ungefär svara emot d. s.k. nu-
meralia, eller adverbia distributiva. Och endast i detta fall
"(med afseende å räkne-orden) finnes denna form äfven re-
dan anmärkt af v. Becker, och genom några exempel upp-
lyst sid. 163 af hans Grammatika. Man ser således att
lika konstant som denna kasusform är med afseende å
flexionen, lika bestämd är den äfven med hänseende. till
betydelsen, och förtjenar derföre att grammatikaliskt när-
mare bedömas. Hvad som blifvit sagdt om denna, gäller
i detta fall äfven om alla de andra.
2dra Formen, -ttaisin, -ttäisin.
Peättäisin. Suuttaisin. !2)

Denna form — som vanligtvis, i dagligt tal, nyttjas

utan åtskilnad både ömsom med, och ömsom i stället för,

till den tredje, eller ock betraktas den ena klungan, eller hopen, såsom: -
den första, och hela den andra hopen — såsom den andra.

128) Ordformerna peättäisin, suuttaisin, perättäisin, vierettätsin, vustat-
taisin, yksittätsin, kaksittaisin, naulattaisin, m. fl. känna hvarken Renvall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free