- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
87

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

81

slåss mot och med hvarandra, utan antyder äfven att de
härvid ej allenast, tarvis, flyga på hvarandra, och äro ”herre
på täppan”, utan att’de äfven, emellanåt, afbryta striden på
en stund, för att sedan så mycket kraftigare återigen :kun-
na förnya den. Vi anse oss böra upptaga dessa olika slags
förklaringar, emedan de torde gälla olika på olika orter,
och låta dessutom alla, i sjelfva. hufvudsaken, alltför väl
förena sig. :
” 8dje Formen, -tusten,’ -tysten.
Peåtysten. Suutusten.!6)

| Karakteren af denna form uttrycker, ensam, betydelsen

af båda de föregående; men likväl med den stora skilnad,
att afståndet föremålen emellan, som der var lemnadt obe-
stämdt, här deremot är bestämdt, nemligen att de äro
— nära hvarandra; ehuru äfven detta begrepp tål att när-
mare determineras, emedan det icke utreder — huru nära?
Hvilket först i de följande ordformerna kommer att när-
mare bestämmas. Men ej nog dermed, att denna form så-
» lunda äfven äger samma betydelse som den nästföljande,
med den väsendtliga skilnad likväl i begreppet, att denna
kasus (som äfven blott afser ett yttre förhållande) till
skilnad från den följande, nyttjas vid alla de frågor der
något tidsbegrepp ingår; eller kanske rättare sagdt —
hvarvid jag måste tänka mig något annat tidsmoment än
det närvarande, d. v. s. der ett rörelsemoment ingår. !?)



16) Äfven ordformerna peälysten, suutusten, sivuitusten m. fl. tyckas
hafva varit hvardera våra Lexikografer obekanta; men deremot känna
de orden vastatusten , rinnatusten; hvaremot Renvall, ensam, ’upptager
t. ex. vieretysten; och likaledes Eurén, ensam, selitysten och sylitysten.

. 17) Denna formskilnad är så exakt att den, rätteligen, noga (och
olika) iakttages vid begreppet af en förfluten, en närvarande, och en
tillkommande tid; i hvilket fall dessa Dualiskasus i Deklinationsformen
korrespondera fullkomligt med Presens och Imperfektum (äfvensom med
"Preteritum) Tempus, i Konjugationsformen. ’Så t. ex. säger man, ”ne
ovat vieretystä”, men deremot — ”ne olivat” (äfvensom — ”ne rupee-
vat”) ”vieretysten”. Och likaså: ”makoovat mahatusta”, och ”makaisi-
vat mahatusten”.

4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free