- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
90

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

t. ex. att värma hvarandra, eller att begagna samma hyen-
de, eller hufvudkudde, måste det nödvändigt (enligt 16:de
formeny heta ”makaavat peäksyttä.” En annan, icke min-
dre väsendtlig, karakter äger denna kasus derigenom att
den, i likhet med 7:de, 13:de, 16:de, 20:de, 25:te och 30:de
formen, afser föremål som på engång äro närvarande i rum-
met, och hvarvid således intet olika tidsbegrepp kan kom-
ma i fråga; eller med andra ord, så snart någonslags rö-
relse ingår såsom tänkbar i begreppet, kan denna form icke
> mera nyttjas, utan måste då den föregående begagnas; i
hvilket fall emellan den 3:dje och 4:de formen företer sig
samma väsendtliga, och märkvärdiga, skilnad som emellan
Allativus och Adessivus, i den vanliga deklinations-
formen. Och hvilket redan Rask, Renvall, m. fl. anmärkt,
såsom en karakter-skilnad med afseende å Avila och »ö-
relse, eller som vi vilja uttrycka det — med afseende å tid
och rum. Så t. ex. kan jag icke säga: ”lauvat pantiin peä-
tystä”, utan måste det heta: ”lauvat pantiin peätysten”
(enligt 3:dje Formen); och likaså kan jag icke säga: ”lau-
vat ovat peätysten”, utan måste det då (enligt denna
form) heta: ”lauvat ovat peätystä.”

På samma sätt säger man: ”istuwvat suutusta” (de
sitta med munnarne nära vis å vis hvarandra), hvarmed man
utmärker att de ”tala förtroligt med hvarandra”, utan att
härmed antydes någon skild beräkning med afseende’å mun-
nen. Ty kommer något sådant i fråga, d. v. s. Var me-
ningen möjligen att härunder komma sig till en kyss, då
hafva Finnarne derföre helt andra, och egna, kasusformer,
hvilka de dervid begagna. Det heter då (enligt 16:de och
17:de formen) ”istuuvat suuksutta”, eller ”istuuvat suwuk-
suttain;” eller (enligt 18:de och 20:de formen) ”istuuvat
suuksuttaisin”, och ”suuksutusta.” Likaså säger man
t. ex. ”seisoavat ohtatusta” (otatusta) ”de stå med pannan
emot hvarandra;” men — ”ne rupeevat ohtatusten” (ota-
tusten); emedan en rörelse då redan kommer här i fråga,
eller ett tidsbegrepp. Man säger på samma sätt: ”ne
makoovat selätystä” (eller ”mahatusta”) ”de ligga med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free