- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
91

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91

ryggarne (eller magarne) tätt vända emot hvarandra;” och:
”ne rupeisivat selätysten” (eller ”nahatusten”) ”de lade
sig”, på sätt som här nämnes. Men, gåsom sagdt, härmed
afses endast yttre förhållanden, d. v. s. begreppet, eller det
dualistiska förhållandet, uttryckes fullkomligt wtt, och
genom, sjelfva formen: men skulle härvid tillika i begrep-
pet ligga, eller ingå, något närmare inre förhållande, att
de härigenom t. ex. sökte värma sina ryggar, eller endast
stödja dem emot hvarandra, så heter det genast ”makoovat
seläksyttä” (eller ”mahaksutta”) enligt 16:de formen.
Finska språket företer i detta fall samma karakterskilnad
emellan 3:dje och 4:de formen, som emellan kasus Essivus
och Translativus i Deklinations-tabellen, Derföre om
jag säger: ”hyö ovat vastatusta”, (”de äro emot hvarandra”)
så utmärker jag derigenom att de derjemte äro nära hvar-
’ andra; hvilket icke uttryckes genom ordet vastattain, eller
vastattaisin; utan .att detta dock innebär det de härigenom
— i tanka, afsigt, "eller handling — söka verka något på,
eller emot, hvarandra. Eller med andra ord, för att än
tydligare exprimera oss, den fjerde formen uttrycker, eller
omtalar, en ren och isolerad dualism, d. v. s. abstraherad
från hvardera personalitetsbegreppet; hvilket deremot, mer
eller mindre åtminstone, indiceras i de föregående formerna.

Föröfrigt böra vi upplysa att denna ordform hör till
dem hvilka redan äro dömde att snart dö ut ur språket.
Det uppväxande slägtet känner den icke mera; och af den
äldre generationen är det få som numera kunna göra reda
för den. Genom begagnandet af en inadvertens i språket,
har man berättigat den 3:dje formen att i allt äfven fungera
den 4:des tjenst; och hvad som förut betraktades såsom ett
groft språkfel, det accepterar, och auktoriserar, grammati-
kan redan såsom en lag; och det så mycket mer, som
hvarken Renvall, Eurén, eller någon annan tyckes ens
känna till hela formen. Sålunda går nu de finska orden
påätystä, suutusta, m. f. a. att snart skrinläggas i samma
graf, som förut gömmer så många andra af språkets talesätt,
och deribland sednast 2:ne närbeslägtade kasus. Ty att ifin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gcafinska/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free