Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 v ,
de midtemot hvarandra, hvilka in i mjärdan likväl löpa till-
sammans, och der förena sig. ?9)
”Makoovat sylityksin”, innebär således att ”de sofde
(korsvis?) i famnen på hvarandra”, till skilnad ifrån sylit-
tätsinz då de (turvis?) hade hvarandra i famnen. Dock
insinueras härmed icke något mera än hvad formen uttryc-,
ker, som blott afser ett yttre förhållande; ty vore här t. ex.
fråga om att de härunder halsades, smektes, eller klappade
hvarandra, utmärker språket en sådan omständighet (deri
hjertat äfven bar sin del) genast genom skilda ordformer.
Det skulle då heta ”makoovat syläksyttä” (enligt 16:de)
eller ”syläksyttäin” (enligt 17:de formen) eller syläksyttät-
sin (enligt 18:de formen) o. s. v. — Ordet ”vieretyksin”
(vieristyksin, plur.?)?9) uttrycker således icke alldeles sam-
ma begrepp som ordet vieretysten, ehuru skilnaden dem
emellan är så liten, och ytterst fin, att den ej på något an-
nat språk kan tydliggöras. Båda utmärka de ett nära läge
bredvid, invid, och intill hvarandra, samt dervid ett
yttre, passift, förhållande; men den förra ordformen ka-
rakteriserar detta läge såsom mera impliceradt, än den
sednare; och derföre äfven mera intimt. — Likaså när jag
säger: ”kulkivat sivutusten”, så betyder det att då de
färdades — ”ströko de dervid helt nära förbi”, eller ”utmed
sidan af hvarandra”; men säger jag: ”kulkivat sivutuk-
23) Man säger icke blott: ”istuuvat suutuksin”, (de sitta tillsammans
med mun mot mun) utan äfven: ”istuuvat suuteksin”. .
23) Renvall, som härvid haft sina egna funderingar, har — miss-
ledd af slutändelsen yksin, — sökt förklara denna ordform vara en
komposition, eller en sammansättning, af stamordet vieri och räkne-ordet
yksi; hvilket vittnar om hans obekantskap, i detta fall, med sakens rätta
förhållande. Ty frågan gäller här — minst, åtminstone, om kaksi. Så
säger han t. ex. II Del. sid. 312, "”vieristyksin, 1. vieretyksin, prtel, (pro
vieristä-yksin 1. vieret-yksin). Derpå sammanblandar han denna form med
flere andra, och säger att vieretyksin betyder detsamma som viereksyten
eller viereksyttä, wviereskutatsin, wviereskutta, vieretysten eller viereksytäisin.
Hvaremot Eurén åter gör en konst på dem alla, och utesluter dem -der-
före från sitt lexikon, med undantag endast af den 5:te formen, eller
det först bär uppräknade ordet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
