Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
före skulle man då icke äfven kunna fördraga t. ex. peätyk-
syttäisin? Dock vi behöfva icke heller mera göra det. Den- .
na form, deriverad af den nästföregående, har redan van-
drat all verldenes väg, och sålunda hunnit till de saliges
hem, uti fridens land — utan att här vidare göra oss nå-
got besvär.
Vi hafva emellertid, uti en liten parentation, vid slu-
tet af förklaringen öfver ö:te formen, i korthet framställt
dess karakter; och dervid visat att dess bestärnmelse i tiden
var, att — jemte fästadt afseende vid det der enoncerade,
och från enskildheten abstraherade, vexel-förhållandet —
anställa en reflektion deraf, tillämpad mera enskildt på
personaliteten i dualismen. Eller, med andra ord, denna
form äger samma sammansatta betydelse, som den föregå-
ende; men med det ytterligare tillägg i begreppet, att för-
hållandet, som dermed uttryckes, skall vara liksom mycket
väl afpassadt, och noga jemkadt de särskilda föremål emel-
lan, hvarom det säges. Och är det således samma karak-
terskilnad emellan denna form och den föregående, 8 som
emellan den 2:dra och 1:sta.
3) Dualisformer, bildade af Infinitivus Singularis.
Liksom vi sid. 73 antogo, eller dekreterade en s. k.
”Bindeform, kallad peäten, som bildade ’en slags öfver-
gång från Nominativus Singularis till Dualis, så skulle vi
äfven här, i ordet peåtåten, vilja finna en såbeskaffad an-
nexion, utan att derföre härvid fästa något vidare anspråk.
l0:de Formen, -tattain, -tåttäln.
Peåtäåttåln. = Suutattain. |
Denna, och följande former (N:o 10—14) bildas af In-
finitivus kasus (Peätä) med tillägg af den första, och
vanliga, dualis-ändelsen -tain, -täin, som antyder att talet
bär gäller om tvenne föremål. Formationen följer här sar-
ma’ analogi, som då den af Allativus kasus (peälle) bil-
dar Dualisformen peällettäin, eller af Translativus kasus
(peäksi) formerar Dualisformen peäksyttäin, och som den
afNominativus kasus (peä) härledt Dualisformen peättäin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
