- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
100

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100 t

Dock måste jag uppriktigt bekänna, att jag icke nu i hast

kan erinra mig — när, och hvar, jag hört dessa Infinitivi-

former; men att de äro mig bekanta, det är säkert.

Det är således mycket möjligt, att jag hört dem antin-

gen år 1817, under min vistelse å finnskogarne i Dalarne,

. Gestrikeland och Helsingeland, eller åren 1821 och 1822,
under min vistelse på finnskogarne i Vermland och i Nor-
rige; helst ibland dessa finnars språk, äfven i flere an-
dra afseenden, förekomma ej blott åtskilliga egendomliga
idiotismer, utan äfven flere språk-arkaismer, hvilka för oss
redan äro främmande. I våra lexica finnes icke en en-
da af alla dessa från Infinitivus härledda Dualisformer,
med undantag af orden påätätyksin och påätätysten (14:de
och 12:te formerne), hvilka jag ser vara upptagne af Eurén,
och (enligt hvad sid. 69 blifvit nämndt) instufvade med en
mängd andra; hvilket i sin mån bevisar att de hos oss re-
dan till stor del förlorat sin betydelse, eller med andra
ord: att vi icke mer förmå följa språket, med afseende å
dessa dess fina dialektiska spetsfundigheter.

Hvad föröfrigt angår ej mindre denna form, än de
tre följande, så uttrycka de ett yttre, och ett helt och bållet
passift vexel-förhållande, och kunna’ således egentligen be-
gagnas om saker och ting, som sjelfva sakna förmåga att

. tänka och handla. Hvad särskildt denna form åter beträf-
far, så äger den alldeles enahanda betydelse som 1:sta for-
men (weättäin) endast med den: skilnad i begreppet, som
förekommer emellan hvardera formernas primitiver, d. v. 8.
emellan Nominativus och Infinitivus (emellan peä och peä-
tä). Eller med andra ord, — hvad 1:sta formen säger be-
stämdt, det säger den 10:de deremot obestämdt, eller
blott till en del, och således mera vilkorligt. Så att om
jag t. ex. säger: ”panek lawat peätättäin”, så vill det
säga ungefär så mycket som: ”lägg (eller ställ) bräderna,
med ändarne, något så när (eller — till en del) emot
hvarandra. 33)

32) Ordformerna pvastattain, vastattatsin, vastatusten, vastatusfa och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gcafinska/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free