- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
104

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

104 |

viss inre nödvändighet, eller afsigt — och hvilka således
häntyda på en handling, eller åtminstone på resultatet der-
af — så få vi nu deremot att skaffa med Dualisformer, som
beröra dualismens inre (eller inbördes) förbållanden; och
hvilka således — såvida de alltid förutsätta en handling,
eller ett öfvergående från ett tillstånd till ett annat, deri-
genom äfven måste förutsätta tanke, vilja, begär, m.m.
såsom motif för handling — blott och endast kunna tilläm-
pas på djur och menniskor, eller och anses såsom en ’gif-
ven följd af naturkrafternas inverkan. Dessa former ka-
rakterisera sig derigenom att de alla äro bildade af Trans-
lativus kasus, eller tillskyndade genom dess inflytande och
inspiration, hvarföre de äfven igenkännas på ändelsen, eller
af formen ket, (ksu, ksy). Dock få vi härvid erinra hvad vi
redan förut anmärkt: att som ett så beskaffadt inre för-
hållande, tillika afser hjertats och själens (osynliga) egen-
skaper — och handlingarne, eller förhållanderna, dessutom
kunna vara af tusende olika slag — så kunna icke heller
dessa slags Dualisformer närmare förespegla dem, än att
de, till följd af vissa yttre iakttagelser, endast antyda dem,
och öfverlåta sedan åt tanken, och förståndet (eller åt fan-
tasin, och inbillningskraften) att derom göra sig de begrepp,
och föreställningar, hvartill saken och omständigheterna
kunna föranleda. I detta fall äga dessa former någon af-
lägsen likhet med de onomatopoietiska orden, i språket; i
det de härvid lemna för tanken och förståndet ett fritt spel-
rum, eller rättighet att häröfver fritt få reflektera, och sina
egna begrepp och åsigter härvid reservera. Denna första ’
af dessa slags Dualisformer bildar liksom en öfvergång,
hvilken gerad, och nästan omedelbart; från Translativus kasus
leder oss till de andra deraf bildade kasusformer.
Peäksyin, eller såsom andra uttala det peäksin (ordet
nyttjas annars mest i sammansättning, t. ex. peäksin-päin)
betyder ”bufvuden tillsammans”, eller ”i hop” — förvand-
lade till ett; (likväl belst kanske uppfattadt i andelig me-
ning) nemligen på det sätt att de alla tillsammans utgöra
liksom ett hufvud, en tanke, en själ. Så skulle man t. ex.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free