- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
108

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

rinnaksutta, viereksyttä, sivuksutta, läheksyttä, ylöksyttå,
veljeksyttä, 31) m. fl. — Ord hvilka å somliga orter uttalas
med ett enkelt t i stället för ett dubbelt.

I8:de Formen, -ksuttaln, -ksyttåln.
Peåksyttäln. Suwuksuttain.

Denna form, som äger fullkomligt samma. betydelse
som de båda föregående, skiljer sig i bemärkelsen likväl
ifrån dem, derigenom att den hänför, det härigenom ut-
tryckta, dualitetsbegreppet — till hvardera personerna i dnalis-
men, hvilka hvardera det ställer i samma kategori. Der-
före, då man säger: ”makoovat peräksyttäin”, tänker man
sig icke allenast på det (inre) förhållande hvaruti de: lågo
till hvarandra, utan äfven på dem som lågo i detta för-
hållande. Då man säger ”kakei pätiveä peräksyttätn”
— tvenne dagar efter hvarandra? (utan afbrott) så tänker
man, ofrivilligt, mera på de 2:ne dagarne, hvarom var frå-
ga, än på den omständigheten att de sammanflöto till en
Hithöra således orden peräksyttäin, pierekayttain, sivuksut-
tain, rinnaksuttain, m. fl.

19:de Formen, -ksuttalsin » ”ksyttålsin.
Seäksyttålsin. Suuksuttalsin.
På samma sätt som den föregående formen mera ge-



27) Betydelsen och beskaffenheten af ordet veljeksyttä, hafva vi re-
dan sid. 76 (i 1:sta noten) förklarat; och dervid upplyst, att det icke
afser ett, genom födseln, naturligt broderskap (veljeisyys) icke heller
ett, genom broderliga förhållanden, sedermera bildadt brödraskap
(veljellisyys) utan ett slags innerligt och ömsesidigt (intimt) brödralag
(brödra-förbund) att endast lefva, och dö, för hvarandra, d. v. 8. för-
enadt till en själ, och till en kropp ”— till ett hjerta (ville vi såga);
hvilket fornsvenskan, eller d. s. k. norräna språket — i brist på de rer
surser som finskan äger — sökt uttrycka med ordet ”fosterbrödra-
lag”, eller ”fosterbrödraskap”, och som på finska skulle heta veljek-
syys (bildadt af socialisformen veljekset); hvilket ord i Infinit. Singul.
skulle hafva veljeksyyttä (med tvenne y, i stället för ett) ett ord hvilket,
såväl till form som betydelse, skulle komma nog nära Dualisformen
veljeksyttä. Men af hvilka ord det förra fäster — mera afseende vid egen
skapen af ett så beskaffadt ”brödraförbund”, i och för sig; det sed-
nare deremot — mera vid samma egenskap hänförd till dualiteten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free