- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
111

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1

2:sta Formen, -ksutusta, ksytystå.
Peåksytystå. Suuksutusta.

De empiriska, eller de disjunktiva; omdömen och för-
hållanden, som uttryckas i de tvenne nästföregående for-
merna, framstå här såsom rena’och klara schematise-
råle begrepp, tänkta i och för sig (hvad som icke är fal-
let’ med de andra); och hvilka, såsom sådane, äfven kunna
’hänföras till, eller lämpas på, vissa enskilda förhållanden.
Bå t. ex. om jag slår en knut på ändan af ett rep, ihop-
tvinnadt af flere trådar, så skulle ändarne af desså trådar
kunna sägas vara peäksytystä. -

22:dra Formen, -ksutuksin, -ksytyksin.
Peäksytyksin. Suuksutuksin.

Af denna form har jag blott. hos Eurén funnit upp-
taget ett ord, nemligen peäksytyksin;’ men hvad han der-
med spnflipen menar har han icke förklarat, emedan det
(enligt hvad sid. 69 redan blifvit anmärkt) befinnes instuf-
vadt ibland en mängd andra ord, hvilka alla på svenska
blifvit återgifna med ”ända emot ända”, eller ”hufvud enäot .
hvarandra.” Enligt den förklaring, ock uttydning, som vi .
här gifvit alla dessa kasusformer, finner man att Trånslati-
vas, såsom faktor, tvenne skilda gånger ingått i bildningen
af detta ord, hvaraf följer att dess karakter af ett inre
ömsesidigt vexelförhållande (d. v. s. af en inre dualism)
är här dubbelt uttryckt; och afser således en så mycket
starkare bemärkelse i begreppet. Då detta ord icke förut
varit mig bekant, är jag icke heller hu i tillfälle att der-



att man i finskan har ännu flere andra, och skilda, sätt att utmärka
dessa dagarnes olika följd efter, eller på, hvarandra; och hvilket vidare
kan ske på åtta olika sätt, — gekom orden peällettäin, peällettäisin, peälle-
tysten, (jemf. 26:te formen) peälletyksin, peälleksytten, peälleksyttäisin, peäl-
leksytysten, och peästätysten (jemf. 26:te formen); hvilka afse dels yttre,
dels inre, naturförhållanden. Vi undra oss just högeligen på, om det
fhnes något språk i verlden, som — i fråga om en så liten, och enkel,
omständighet — genom en så rik, och omvexlande, mångfald af former
för olika begrepp, kan så fint bena, strängt nagelfara, och så noga och
regelrätt ej blott urskilja, utan äfven uttrycka, de i detta fall på en
gång ytterst fina, och mest skarpsinniga, dialektiska distinktioner?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gcafinska/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free