Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
öfver afgifva närmare utredping. Jag skulle dock förmoda
att det mindre betyder ”hufvud emot”, som icke mera ”huf-
vud tillsammans.” Så t. ex om flere små bäckar — på ett
och samma ställe, (t. ex. vid sjelfya utloppet af ett rinnan-
de vatten) skulle — från olika håll. — sammanflyta till en
större å, så skulle man väl om dem kunna säga ne ovat
siinä yhessä (eller yhistettynä) ”seuuksutuksin”, d. v. s.
förenade med alla sina mynningar till en enda större åmyn-
ning. Peäksytyksin skulle sålunda, efter vår föreställning,
kunna beteckna om t. ex. på en spinnmaschin, i ett bomulls-
fabrik, alla de 25 på en gång der löpande garnändarne
spinnas fast vid tenen, för att sålunda tillskarfvas eller
förlängas, då man om dem troligen kunde säga ovat (siinä)
”peäksytyksin..”
6) Dualisformer, bildade af Allativus Singularis.
För att äfven här finna en mera naturlig öfvergång
från Allativus till de deraf bildade Dualisformer, måste vi
också här först anmärka och antaga en s.k. ”Binde-form”,
Peålliten, eller Peållitten (”öfver, ofvan på”), hvilket ord äf-
ven äger en superlativ-form, peällimmiten (”öfverst uppå”)
t. ex. ”peällä (päälliten?) mustien murien? (i st. f. me-
ryjen, eller merien) och hvilket ord, med afseende å be-
greppet, tyckes vara liksom något helt annat än ”peällitsen”,
(Pofvanom”, ”ofvanföre”; således — nära nog detsamma som
yliten) t. ex. ”meren luotojen lomatse, päällitse Atimo
saaren.” (Kant. III, 253). Hvarvid skilnaden är densam-
ma som vi (sid. 74) anmärkt emellen ylitsen och yliten,
sivuitsen och sivuiten, m. fl. 40)
23:de Formen, -Hettäln.
— Peållettåin.
Dualisformen peällettäin (i Sing.) och ’peällittäin (i
40) Vi ana nästan att skilnaden möjligen kunde bestått i det olika
begrepp man gjort sig med afseende å afståndet. Ty det är föga tänk-
bart, att ett så qvalificeradt språk som Finskan — ej haft skilda ordformer
äfven i detta afseende, hvilka utmärkte hvad som närmare, eller fjer-
mare, passerade öfver något ställe — i likhet med Dualisformerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
