- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
115

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

tystä, och peäksytystä) äger denna — samma betydelse som
den nästföregående, endast med det tillägg i begreppet, att
de föremål hvarom här talas tänkas liggande ej blott nära
och liksom omedelbarligen på eller öfver hvarandra, utan

äfven såsom på en gång befintliga i rummet, d. v. s. såsom ’

nu på engång närvarande; ty äfven om dessa föremål förut
varit det, eller tänkas såsom framdeles blifvande det (d.
v. 8. om de icke. för det närvarande äro i rummet till fin-
nandes) så måste de tänkas tillhörande tiden, och falla
inom dess gebit; till följd hvaraf den föregående formen
måste begagnas. Det heter derföre: ”ei ouk päivät peäl-
litysten, vaan on päivät peästätysten” (Mehil. 1837,
Jan.) d. v. s. ”dagarna äro icke på (eller öfver) hvarandra
(i rummet) utan dagarne äro tätt efter (på) hvarandra (i
tiden). Denna fina logiska distinktion uttryckes — uti den
i sitt slag så originella finskan — ganska nätt genom dessa
skilda kasusformer. Den 26:te formen hörer ätven till dem,
som redan tyckes bjuda språket sitt farväl.)
21:de Formen, -Hetyksin.
Peålletyksin. (Suullesuksin). i

Med afseende å slutändelsen — analog med den 5:te och
l4:de och 22:dra formen (d. v.s. med orden peätyksin, peä-
tätyksin, och peäksytyksin) — äger denna form samma bety-
delse som de båda nästföregående, med den skilnad likväl
i begreppet, att ehuru äfven denna hufvudsakligen afser
det yttre förhållandet emellan tvenne föremål, hvilka icke
blott är t. ex. på hvarandra (peällettäin) utan äfven läm-
pade efter hvarandra (peällettäisin) och dessutom omedel-
barligen nära hvarandra (peälletysten) så utmärker nu den-
na kasus dessutom tillika att de skola vara i någonslags
inre förening, eller stå i något närmare sammanhang med



11) Orsaken hvarföre man numera sällan, och aldrig, hör. i finskan
begagnas 4:de, 13:de, 21:sta, 16:te och 35:te formerna — torde egentli-
gen kanske vara den, att de uttrycka rena dualismer, in abstracto; hvil-
ka, såsom sådana, sällan kunna förekomma: ty om de i praktiskt afse-
ende på något vis skola användas, kunna dessa former mera sällan, och
blott i vissa fall, begagnas. |

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free