- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
116

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

hvarandra, och derigenom vara liksom oskiljaktiga ifrån
hvarandra. Så t. ex. om det vore fråga om ”färgläggning”,
eller ”målning;” och om man dervid öfverstrukit samma
ställe — först, med en färg, sedan med en annan, och slut-
ligen med en tredje — så kan man icke säga om dessa
färger att de ”pantiin peälletysten”, utan måste man då
säga — ”pantiin peälletyksin”, emedan dessa färger icke
mera kunna från hvarandra åtskiljas; såvida de med hvar-
andra — antingen genom sammantorkning, eller samman-
blandning — ingått (som ett amalgama) en mekanisk förening.
Men denna form har dock, med allt detta, mera afseende
på de olika färgerna (på personalitetsbegreppet) än på
sjelfva deras förening. Ty fäster jag mig deremot ute-
slutande endast härvid (d. v. s. vid dualismen, i och för
sig) så måste jag begagda den 31:sta formen (peälleksyttä).
Orden peällityksin, och peällistyksin, måste vi anse häraf
vara en slags pluralisform.

Ordet suvullesuksin, eller suulle-suuksin, måste vi hän-
föra till denna dualiskasus — af samma skäl som vi ansett
ordet swutasuksin böra hänföras till den 14:de. Det äger
likväl en litet skiljaktig betydelse, hvilken dock lätt kan
deduceras ifrån den som, ursprungligen, ligger i begreppet.
”Ne rupeisivat puhumaan suullesuksin”, betyder ej blott
att de begynte tala på tumanhand, mellan fyra ögon, munt-
ligen, utan — att (ömsom) som då den ena munnen sade
något åt den andra, eller ”sade på det som blifvit sagdt
af den andra”, så svarade redan den andra härpå, så att
ord och tankar härvid oupphörligt flögo fram och åter,
och oupplösligen förenade sig under det gemensamma re-
sonnementet. 42)

28:de Formen, -Mätyksittåln.
Peälletyksittäin.

Måhända hafva vi gått för långt, då vi bland de mån-

ga dualisformerna äfven upptagit denna, och den följande.

42) Då ordet suu kan äga denna form, är det äfven antagligt att -
det kan äga de föregående, änskönt vi aldrig hört dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gcafinska/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free