- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
117

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

117

Men nog förstå vi dem, och nog kunna vi äfven förklara
dem, äfven om vi aldrig skulle hafva hört dem. Finskan
— nemligen det lefvande språket, är också susceptibelt att
upptaga nya former, blott de öfverensstämma med språkets
(vilkorliga) lagar, och forma sig efter dess naturlynne. Om
man härvid åberopar det anförda exemplet ang. ”färglägg-
ningen”, så kan man visserligen fråga ”pantiinko peället-
tätn?” — ”satte man dem (neml. färgerna) på hvarandra?”
men icke är det uttryckt så logiskt rätt, som finska språ-
ket fordrar. Man skulle ovilkorligt borda ställa frågan så-
lunda: ”pantiinko peälletyksittäin?” — och alla skola
förstå den.
29:de Formen, -MNätyksittålsin.
Peålletyksittäisin.

Denna form, med samma betydelse som den förra, är
blott en reproduktion deraf, specielt tillämpad i vissa en-
skilda fall. Så t. ex. då man, om våren, ser paddor och
grodor (under lektiden) parvis simma i vattenputtarna, kan
man ej blott om dem säga: uivatten peällittäin, så ock peäl-
littätsin, peällitysten, och peä’lityksin, äfvensom peällityk-
syttäin, och peällityksyttäisin (då jag gör afseende på de
skilda individerna); af hvilka ord det sistnämnda afser oli-
ka grupper af detta grodsällskap. Men jag kan äfven (en-
ligt 30:de, 32:dra och 33:dje formerna) säga om dem: ”ovat
peälleksytten”, peälleksyttäin, och peälleksyttäisin (då
jag härvid mera har afseende på sjelfva parningen, än på
dem som den gäller). Af dessa ord utmärker nu det sista,
att jag talar om flere skilda partier på en gång, och till
och med i skilda vattenpussar, ja nästan — om allt hvad -:
grodor heter.

7) Dualisformer, bildade af Allativus och Translativus
Singularis.
Äfven här skulle vi vara porterade att antaga en s.

k. bindeform, peålleksin, och vi tvifla icke att ju ej Finnar-
ne skulle förstå den.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free