- Project Runeberg -  Forskningar uti sjelfva grund-elementerna af det finska språkets grammatik efter föregående anmärkningar om språket i allmänhet /
121

(1863) Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

121

8) Dualisformer, bildade af Elativus Singularis.

Troligen har, förr i tiden, äfven flere Dualisformer
varit bildade af denna kasus, än hvad vi numera känna;
ty de få vi ännu äga förespegla andra, som af dem blifvit
deriverade.

8&te Formen, stattalm -stättäln. ’
Peåstättåln. Suustattain.

Detta ord, hvilket vi dock icke påminna oss hafva
" hört, skulle i detta fall kunna hafva en tvåfaldig bemär-
kelse; nemligen ”den ena ändan — efter den andra”, t. ex.
”luki parret peästättätsn” (”han räknade sparrarne, ifrån
ändarne, den ena efter den andra” — d. v. s. ändvis), men
det skulle äfven kunna betyda utur, eller ifrån, hvardera
ändan, t. ex. ”kulki -kylät peästättäin” (”han vandrade
’ genom byarne, från den ena ändan till den andra”) i stäl-
let för ”peästä — peähän.” På samma sätt: ”puhek kulkt
suustattain” (ryktet gick — från mun till mun”). Med
afseende å flexionen är således denna form likformig med
1:sta, 8:de, 10:de, 18:de, 23:dje, 28:de och 32:dra formerna.

8tde Formen, -stattalsin, -stättälsin.
Peästättålsin. Suustattalsin.

Hvad som blifvit sagdt om 2:dra, 9:de, 11:te, 19:de,
24:de och 33:dje formerna, gäller äfven till en del om den-
na; nemligen i så måtto att den med afseende å betydelsen
utgör ett närmare, och speciellare, bestämmande af den
nästföregående. Begagnandet af dessa ordformer tyckes i
språket hafva kommit i vanhäfd, genom missbruket att
vilja efterapa talesätt efter andra tungomål. Så skulle
man t. ex. om ångvagnarne i ett bantåg, kunna säga: ”ovat
kisni-niotetut ja juoksoovat peästättäisin” — att ”de äro
fastgjorda från ändarne, och löpa den ena efter den andra.”

38:de Formen, -statusten, -ståtysten.
Peäståtysten. Suustatusten.
. Här (liksom i 3:dje, 12:te, 20:de, 25:te och 34:de for-
merna) begränsas begreppet af de begge nästföregående
formerna — än ytterligare, derigenom att de båda faktorerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:20:28 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gcafinska/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free